Tivolikänslor

Vissa dagar längtar jag till seriepremiären. Jag verkligen längtar. Andra dagar vill jag bara att det ska vara mars. Jag vill att allt ska ha gått bra och Brynäs har tagit ett rejält kliv närmre toppen. Idag är det en bra dag. Idag vill jag se ishockey varje dag. Helst två matcher om dagen.

Leksand i Långshyttan ikväll. Sista matchen innan det börjar...

Brynäs - Leksand i Långshyttan är tradtition helgen före seriepremiär. Har sett några av dessa matcher och i ärlighetens namn märks det att spelarnas tankar är på annat håll.

Om en vecka har jag sett den första seriematchen. Då har mitt halsbrytande berg- och dalbane liknande känsloliv återuppväckts. En vän beskrev det som tivolikänslor. Under de kommande halvåret kommer sambo, vänner, kollegor och andra att i mitt ansikte utläsa den senaste matchens resultat. Moget? Nja, men en del av mitt liv.

Hörrnini... Snart börjar det. Med ärligt hjärta säger jag; lycka till alla ni som verkligen bryr er om ert lag. Det spelar ingen roll om ni följer Lule, SSK eller något annat lag. Vi gläds inte med varandra och vi lider inte heller tillsammans, men vi nickar instämmande när vi möter varandra.
Jag hoppas vi får en trevlig vinter tillsammans.

Seriepremiär... Visst låter det vackert? Eller... Jag vet inte.