Norrländska nätter ger mer än dom tar

Det är i slutet av juli och det är natt. Jag vaknar med ett ryck i den norrländska friggebod goda vänner upplåtit åt oss. Över sjön hörs ett välbekant ljud. Hårt gummi möter plexiglas. Kort därefter hör jag hur det metalliska ljudet rispar upp nyspolad is och inombords uppstår ett känslomässigt kaos. Försiktigt kommer verkligheten närmare och sakta förstår jag att drömmen tvingats undan och ersatts av den där typen av norrländska nätter som det är värt att vara vaken för att få uppleva.

Kvällen innan hade jag ägnat timmar åt att diskutera hockey med en god vän. En vän som med objektivitetens öga presenterade de obehagliga sanningarna, de obekväma insikterna och de njutbara minnena och påminnelserna om varför jag håller av min sport. Samtalet gav, tog och underhöll oss båda - om inte honom så i alla fall mig.

Dagar som tillbringas med vänner ger mer än dom tar. Jag tackar mina vänner för deras gästfrihet, för att dom är dom och för att dom får mig att må bra. Tack.

Markström stannar hela säsongen säger Expressen. Jag är inte överraskad om det blir mer än ett år.

Brynäsbekantingen Mattias Karlsson får erbjudanden från Ottawa. Vi får väl se vilken tröja han tar på sig när säsongen börjar? Märkligt hur undertecknade kontrakt inte verkar vara mer värda än ett överblivet matchprogram i lokalvårdarens sopsäck. Jag hoppas han stannar i Elitserien. Inte för att jag bryr mig särskilt om det lag han har kontrakt med, utan för att kontrakt i framtiden ska betyda kontrakt och inte hyresavtal.

Avslutar med att säga att med Pebbar, Joelar, Nordquistar, Hahlar och Kallios blir Frölunda mycket svårslagna - mycket... Å då pratar vi bara om deras forwards...