Malmös gamla och nya pengar

En av kvällstidningarna påstår att det finns en konflikt mellan dom gamla och nya pengarna i Malmö IF. Jag vet inget om huruvida det är sant. Däremot ser jag något alla klubbar kan lära av. Skillnaden mellan gamla och nya pengar i svensk ishockey.

När lönerna drivs upp, arenorna kostar 100-tals miljoner och kringarrangemangen känns lika viktiga som inköp av utrustning till spelarna är det inte alls ointressant vem som betalar kalaset. Jag påstår alltid att det är supportrarna som indirekt betalar lönen. Utan passionerade supportrar finns det ingen produkt att sälja eller köpa. Däremot vet vi alla att dom stora pengarna står sponsorerna för.

Percy Nilsson skapade tilltron till möjligheten att med stora pengar skapa ett framtidslag. Han tog tillsammans med andra ledare i Malmö klubben från en undanskymd roll i svensk ishockey till svenska mästare. Det är inte bara svårt. Länge betraktades det som omöjligt. Med hjälp av Percys pengar och passion för klubben kunde skickliga ledare och spelare tillföras klubben och resultaten lät inte vänta på sig.

Idag finns det nya pengar i klubben. Många pengar. Stenbeck verkar nästan göra egna pengar. Däremot är jag inte lika säker på att han har samma passion för klubben, regionen och sporten som Percy Nilsson har. Jag förstod 2008 (?) hur viktigt Malmö IF är för Percy Nilsson personligen. Det var i samband med att Malmö förlorade mot Leksand i den sista omgången av Kvalserien. Den tomhet som fanns i hans blick skvallrade inget om förlorade miljoner. Den berättade om den passionerade ledarens besvikelse över det sportsliga resultatet. Inget annat.

Jag vill att svenska klubbar ska få fler och större sponsorer, men jag vill inte att det ska vara sponsorer som bara gör det för att få en egen arena eller vars största intresse är att vara i logen. Jag vill att det ska vara sponsorer som vill göra vår sport bättre.

Många njuter av Malmös motgångar. Jag är inte en av dom. Jag lider med Percy Nilsson.