Dags för ny match mellan Brynäs och Frölunda. Lagen har vunnit sina hemmamatcher. Det verkar som hemmaplan kan komma att avgöra. Match III var verkligen en slutspelsmatch. Känslor gick före finess stora delar av matchen. Där försvarande huvud förvillade sig bort i förhoppningen om att visa motståndarna kamp gjordes till slut tillräckligt många misstag för att hemmalaget skulle avgöra. Det mesta är sagt av andra, men jag ska lägga till, understryka eller kommentera något som andra redan sagt.
Jag tänker naturligtvis på Tommy Jonssons coachning. Jag tillhörde dom som efter match I och II ställde mig tveksam till att Jakob Silfverberg och Carl Järnkrok hade tyngd nog att avgöra matcher. Den förändring jag ville se var mer tyngd. Tommy Jonssons svar blev mer fart. Sebastian Wännström kommer in i formationen och ökar farten och det ger resultat. Deras insats tillsammans med Lavanders och Granströms kroppsspråk ledde fram till en euforisk taklyftarkänsla när Ryan Gunderson avgjorde under den plötsliga döden.
Det ska också bli intressant att se Kenta Johansson coacha laget. Jag tror Frölunda har större möjligheter att vinna om han gör det istället för att ständigt organisera domarkonferenser.
Nu väntar match IV i Göteborg. Frölunda kommer säkert att ta ett gigantiskt grepp om matchen, men min förhoppning - även om det bara är en förhoppning - är att Brynäs ska reda ut stormen och därefter jobba sig in i matchen. Med andra ord en repris av match II, men med förhoppningen om ett annat resultat.
Blir match IV en blek kopia av förra mötet i Göteborg? Kommer jag att få känna den euforiska känsla som bara en brynässeger kan ge? Vi får väl se!
Släpp pucken!
Den blomstertid nu kommer
5 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar