Även en dyr seger är en seger

Seger i Karlstad. Jag skriver det igen. Seger i Karlstad. Brynäs gör en bortamatch med ett lag som är så sargat att patientsalarna på Länssjukhuset i Gävle framstår som rena vitalitetscentrum. Jag ska inte trötta ut er med skadelistan - den kan ni - men jag tycker det är en bedrift att vinna i Karlstad med bland annat Dackell, Nordquist och Lauritzen borta.

Även om gårdagens triumf var en lagseger av klassiskt snitt går det inte att undvika - och det vill jag inte heller - att nämna Magnus Kahnberg som spelar kontraktshockey på ett härligt vis och Jonathan Granström som spelar granströmhockey med ett hjärta större än Siljanslagets.

Kan Brynäs vända 0-2 i matcher till en semifinalplats? Det är klart man kan, men visst blir det svårt. När den kreative Carl Järnkrok nu också är borta resten av året minskar möjligheterna, men det är i motgång karaktärer prövas och det är nu vi får se vad Lasse Jonsson, Jörgen Sundqvist, Mads Hansen, Dale Clarke är gjorda av.

Förutom att Färjestad förlorade matchen förlorade man också publikmatchen. Dom enskilda FBK-supportrar vi kan se på TV-bilderna har skadat sin klubb på ett sätt som är svårt att begripa. Självklart ska inte FBK ansvara för dessa individers uppfostran och sätt att vara, men när klubben inte klarar av att säkerställa säkerheten för spelarna är det faktiskt klubbens problem.

Ett Brynäs jag inte kommer att känna igen

Jag vet att det är en kvällstidnings ambition att skaffa läsare snarare än sanningen. Trots det vill jag markera.
Det här är inget jag vill se i eftermiddag. "Mitt" Brynäs står för något annat.

Mitt Brynäs tar i i varje byte, är idérikt, spelar med fart, kraft och ambition. Kort sagt; ett lag med karaktär.

Planerade slagsmål är den idéfattiges lösning. Inte någonting annat.

Nej, nej, nej...

... nej, nej, nej, nej.

Släpp pucken!

Idag börjar det. Dagen vi längtat efter är här. Oändliga träningsmil i bil, oräkneliga timmar på läktarna och eviga samtal om vårt lags styrkor, svagheter, färdigheter, brister och tillgångar ska nu prövas i skarpt läge.

Idag börjar slutspelet i ishockey för Brynäs.

Jag är av den naiva sorten och påstår därför att Brynäs har chansen. Det kommer att krävas fyra maxprestationer på kort tid om det ska gå vägen, men jag påstår att det är möjligt. Kunde AIK visa HV var skåpet skulle stå i Jönköping borde Brynäs kunna visa att kaffepannan ska stå i Gävle och ingen annanstans.

Idag börjar slutspelet. Släpp pucken!

Det slutade så här

När HV inte vågade blev det Färjestads lott att ta Brynäs som motstånd i kvartsfinalen. Inte oväntat på något sätt. Färjestad är jättefavoriter. Normalt vinner FBK sex av sju matcher mot Brynäs, men nu är det slutspel och då kommer det att se annorlunda ut.

Jag tror nyckelmatchen är på tisdag. Kan Brynäs visa klass nog att störa FBK i första matchen kan det här bli en slutspelsserien värd att minnas.

AIK gick till slutspel. Ni som läst min blogg den senaste veckan har vetat det ett tag, men jag är oerhört imponerad, inspirerad och glad över Allmänna Idrottsklubbens framgång. Inte bara för att Nolander, Rudslätt, Melin och Persson är gamla favoriter och inte för att Christian Sandberg är det roligaste jag sett på isen på mycket länge. Nej, min anledning är att ishockey är en lagidrott och det har AIK visat prov på under hela säsongen. Det värmer och har nu belönats.

Frölunda och Timrå missat slutspel. Frölunda kommer igen, men frågan är om Timrå gör det? Vi får se.

SSK till kvalet. Personligen tycker jag det är tråkigt då laget visat moral dom senaste veckorna och var värda ett bättre öde, men 55 omgångar ljuger ytterst sällan. Jag tror inte dom behöver oroa sig alltför mycket. Det finns för mycket erfarenhet, djävlar anamma och tradition i laget för att man ska lämna Elitserien. Dessutom tror jag det allsvenska motståndet är alltför dåligt.

MoDo kvalar. Till skillnad från SSK tror jag MoDo kan få bekymmer. Det SSK har - har MoDo saknat. Däremot har laget spetskompetenser som många lag är avundsjuka på. Gör spetsen sitt i kvalserien behöver bredden i MoDo inte oroa sig.

Nu kopplar jag av fram till tisdag. Trott det den som vill.

En glad dag

Jag är glad och tacksam över att inte behöva vara orolig den här dagen. Jag vet hur det känns och har visst medlidande med supportrarna till dom inblandade lagen. Leksandsserien som väntar två lag från Elitserien kanske bara innehåller ett siljanslag den här gången. En serie inget lag vill vara en del av. Jag har haft flera nära döden upplevelser i samband med deltagande i den serien.

I eftermiddag ska jag bara ta det lugnt. Jag ska bara leka med grabben, pussa på frun och invänta kvartsfinalmotståndet.

Jag är glad och tacksam över att inte behöva vara orolig den här dagen.

Lycka till Niklas

Jag känner att jag behöver säga något om Cz. Han kom till oss i ett läge då klubben vibrerade. Vi var ett dalmasstolpskott från bortamatcher mot Sundsvall Hockey, Borås och Växjö. Han kanske inte räddade laget den gången, men han var med.

Därefter har laget gått till slutspel varje år och det har i sig varit en framgång. Nu lämnar han för andra uppdrag. Det säger jag inget om. Så är elitidrotten. Ledare och spelare kommer och går.

Jag har haft en varierad relation till honom. Har inte alla supportrar det till sitt lags ansvariga coacher? Ibland har jag haft åsikter om hur han hanterat laget, coachat laget och förberett laget. Mina bedömningar har varit allt annat än professionella. Tvärtom bygger dem på ett läktarbeteende byggd på passion och "hittepåkunskaper" än på faktiskt kunnande.

Men jag har också stått där stum av beundran - och det är den dominerande känslan - över hur han skapat ett grundspel som inte alltid är en fröjd för ögat, men som gjort det möjligt för oss att uppleva tre raka slutspel.

Nu har vi fått reda på att han ska lämna föreningen och det inför ett slutspel. Är det smart? Jag tänker så här; om din kollega säger upp sig förväntar sig inte du och din arbetsgivare att kollegan gör 100% hela vägen fram tills dess kollegan lämnar jobbet? Så är det naturligtvis.

Jag önskar därför Niklas lycka till - i slutspelet 2011.

En insats jag inte trodde var möjlig

Brynäs åkte till Jönköping med ett lag där det var fler än vanligt som hade lapp med sig hemifrån för att få vara ute så här sent en vardagskväll. Brydde dom sig om domedagspredikanterna? Nej. Tvärtom gör laget en beundransvärd insats. En insats jag inte trodde var möjlig.

Lasse J blir lagkapten. Rätt eller fel? Vet bara laget.

Har jag sagt att jag tror Gnaget tar den sista slutspelsplatsen? Jag tror det och det börjar bli verklighet. På lördag får vi veta det, men också vilka som får förmånen att möta Brynäs i kvartsfinal.

En kapten mindre

Somnade sent i natt. Jag kommer att sakna Dackell oerhört mycket. Det är nu han skulle visat vägen, varit vår ledare i med och motgång och det var nu det yngre gardet skulle få se vad rutin betyder.

Så blir det inte. Vem som leder laget under slutspelet? Jag både hoppas och tror på Jörgen Sundqvist.

Några korta

Dackell skadad, slutar och saknas. Jag försöker inte ens formulera mig elegant. Fan!

Det var mål. Vi såg det igår och nu vet alla det. Utom möjligtvis Popovic, men var och en skäms för sig.

Tror fortfarande på Gnaget till slutspel. Basånivet.

Cz lämnar oss. Rätt eller fel vet ingen, men i likhet med många andra är jag överraskad över tidpunkten.

Tiden går och snart är det vår

Brynäs är klara för slutspel och lyckan är fullständig. Ett lag som under stora delar av säsongen spelat stabilt, effektivt och klokt har placerat sig före såväl Timrå, MoDo och Västra Frölunda. Visst hade jag förhoppningar om det, men man vet ju aldrig.

Jag tror faktiskt AIK tar den sista slutspelsplatsen. Dels för att jag på det sättet vill tacka dom för den "hjälp" Brynäs fått av Solnalaget under säsongen. Tänker närmast på deras matcher mot Timrå, men också för att det finns något bragdartat över det där laget. Visst. Dom har några skickliga spelare, men det bestående intrycket från den laget är att dom visat hockeysverige hur lagspelet ishockey går till. Jag både hoppas och tror på AIK till slutspel.

När det gäller Brynäs slutspelsmöjligheter återkommer jag senare den här veckan.

En seger jag kommer att minnas

Jag blir aldrig riktigt klok på årets upplaga av Brynäs. Nöjd, glad och lite stolt summerar jag intrycken från dagen. Brynäs reste sig efter knockouten i Övik. Det mesta som var dåligt i torsdags var bra idag. Vad beror sådant på.

Coach Cz visade vem som bestämmer och vaskade om i laget. Spelarna tittade sig i spegeln och såg något annat än det dom såg i torsdags och går idag ut och gör en match jag kommer att minnas.

Ta med allt till nästa match är mitt enkla budskap.

Lauritzen, Nordquist och Johan Larsson är det den förstalina som kan komma att vara skillnaden i fler matcher? Jag tror det.

Svedberg given etta ett tag framöver? Jag vet det.

Ensamt på dansgolvet

Jag hade fel. Brynäs var chanslösa mot MoDo.

MoDo var bättre på allt. Tekningar, tacklingar, vilja, ambition, kreativitet och spelidé är bara några exempel på vad jag menar. Hade det varit en tävling i att vika handdukar, fylla vattenflaskor och slipa skridskor hade MoDo säkert också vunnit. Brynäs uppträdde så illa att jag skulle varit besviken om jag varit modoit.

Det blir inte ishockey när ett lag är så överlägset på grund av att det andra laget uppträder så illa att det egna laget inte ens behöver vara bra.

Jag brukar vara nyanserad och försöka lyfta fram positiva saker ur matcherna, men jag avstår. Jag hoppas Brynäs representationslag tar med sig Challe Berglunds ord efter MoDos förlust mot SSK. Ni vet; vi tar inte med oss någonting från den här matchen.

Jag stannar där. Inte för att jag inte vill fortsätta.

Stabil i båset

Tommy Jonsson är tillbaka. Kan det skapa stabilitet? Jag tror det. Det är något med den där killen jag gillar.

Tre korta

Sundlöv skriver nytt kontrakt - Ni vet vad jag tycker om honom. Jag gillar det han presterat. När nya kontrakt ska skrivas är det skönt att dom inte förlängs per automatik. Det är min övertygelse att klubben resonerat och diskuterat om Sportchefen ska fortsätta. Beslutet är alldeles säkert välgrundat. Det jag gillar mest är att han känner hungern. Hungern för att föra Brynäs ett steg närmre det långsiktiga målet.

Modo borta - Efter några dagar av analys av matchinledningen senast är det min absoluta övertygelse att MoDo kommer att få arbeta hårdare för ett ledningsmål än vad Sportklubben behövde göra senast.

MoDo imponerar. Värvningarna är av toppklass och som dom levererar. Jag såg dom i Läkerolen för någon vecka sedan. Redan då kunde ett otränat öga se vad som var på gång. Dom visar yppersta klass. Brynäs har trots allt goda erfarenheter av att möta MoDo och nu är jetlag och uttömda magsäckar ett minne blott. Jag tror Brynäs kan störa MoDo. Jag tror verkligen det.

Rackarns skönt att vara tillbaka!

Sportklubben kommer på besök

Äntligen är skinkan svald, musten avslagen och det sista julklappspappret har givit den sista värmen i den öppna spisen. Med nyfådda vantar, halsdukar och med färgglada mössor möts idag tusentals människor kring den sport vi håller så högt.

I Gävle möter vårt - ni vet att man får säga så när man vill skicka en signal om att man tycker om sitt lag - Brynäs Södertälje Sportklubb. Fin besök av Almtorp om ni frågar mig och ett annat typ av besök av vagabonden som sent kom till SSK.

Brynäs har svårt för SSK den här säsongen och får det alldeles säkert i eftermiddag också. Jag sätter mitt hopp till Thomas Greiss och Emil Sandin. En spelare som visat en form som gör hockeysverige avundsjukt och en annan som vill visa att Mora visserligen är vackert, men ingen plats dit han vill återvända för att spela ishockey.

Det ska bli intressant att se vilket lag som slutade äta i tid inför match. Hunger är en viktig ingrediens i ishockey...

Kom igen nu, Brynäs!

Då kör vi!

Nu vilar vi upp oss inför annandagshockey och JVM.

Jag skickar därför en julhälsning till er alla som innehåller en förhoppning om försoning istället för polisinsatser.

Ta hand om er själva och era kära och nära. Jag gör min första jul tillsammans med min son. Känns onekligen spännande, ovant och nytt.

Dessutom får ni den traditionsenliga julmelodin som när den spelas hemma hos oss förkunnar att julen är här.

God Jul på er!

Järnkrok slog in en fin juklapp

Seger i sudden mot HV 71 på bortaplan. Visst det är seriespel, men det var också sista matchen inför ett lite längre uppehåll i matchandet.

Brynäs tar återigen ledningen och målet signerades precis som i torsdags av Anton Rödin. Han har koll på när första nedsläpp är. Mot Timrå gjorde han det själv och igår erbjöd han Jonathan Carlsson att göra matchens första mål.

Brynäs som haft problem att ta poäng på bortaplan under hösten har kommit igång ordentligt. Matcherna i Jönköping brukar vara mer än svåra och gårdagen var inget undantag. Till skillnad från timråmatchen spelade laget bestämt, tydligt och rejält. Det var mer mitt Brynäs än det jag fick se i segern mot laget från Medelpad.

Jonathan Carlsson visar klass. Att som han komma in från platsen bredvid materialförvaltaren och inte bara göra två mål utan också helhetssyn och ambition värmde. Det verkar vara bra kommunikation mellan dom som tar ut laget och dom som vilar.

Thomas Greiss visar återigen styrka och professionalitet. Gör räddningar som ska göras och lägger till några vi hoppats han skulle göra. När Greiss spelar som igår och laget håller defensiv klass blir Brynäs svårslagna.

Carl Järnkrok följde jag lite extra. Inte bara för att han åker och spelar juniorhockey ett tag utan mest för att se hur han spelar ishockey. Han arbetar hårdast, vågar mest och kommunicerar med sina medspelare med ord, kropp och vilja. Inspirerande och lärorikt.

Nåja. För några dagar sedan fick jag se en riktigt dålig match mellan två lag som inte kunde bättre den dagen. Igår fick jag se en match som visade upp något helt annat. Min uppfattning är att det var motståndet som gjorde det. HV 71 spelar en intelligent ishockey och har spelare med yttersta spetskompetens. Titta bara på Johan Davidssons framspelning på ett av målen. Godis, godis, godis. Brynäs är bättre mot bättre lag. En svaghet i sig, men en styrka så länge man vinner matcherna mot lagen som ligger bakom i tabellen.

Tack för julklappen, Carl! Stenhårt, välplacerat och mycket välkommet.

Respekt trots allt

Vi var ganska många som förväntansfullt tagit oss till Läkerol Arena igår kväll. Brynäs hade en topprestation från tisdagens match mot Linköping med sig in på isen och enligt rapporterna hade Timrå varit allt annat än dåligt mot Skellefteå. Kunde det vara två lag i storform som skulle mötas? Skulle vi få se två lag högprestera tillsammans och skapa en tillställning vi sent skulle glömma?

Nej.

Istället är det möjligt att jag igår bevittnade en av de spelmässigt sämsta matcherna jag sett på elitserienivå. Slarvigt, hafsigt, tempofattigt och slitet är några begrepp som jag kan tänka mig att använda för att beskriva det jag fick se. Det bästa var naturligtvis segern, men i övrigt inskränkte sig de spelmässiga sevärdheterna till Thomas Greiss målvaktsspel, Jonas Nordquist kunnande och Carl Järnkroks...? Ja, hur beskriver man den här lille store spelaren på ett nytt sätt? Jag vet inte. Istället konstaterar jag bara att han är en spelare jag kommer att minnas långt efter att han avslutat sin karriär. Nog om själva spelet på isen.

Det är egentligen två andra saker som gjorde intryck på mig.

Perra Johnsson lämnar sitt bås med några sekunder kvar och om det tvistar väl de lärda om huruvida det är riktigt, men det är sen det händer. På vägen ut mot omklädningsrummet klappar han om brynässpelarna och tar Cz i hand. Ett fint exempel på ledarskap när det är som bäst. Respekt för dig, Perra. Respekt.

När matchen är avslutad försvinner timråspelarna ut från isen lika snabbt som ett slagskott av Pavel Brendl. Ensam står Gustaf Lindvall - Sundsvall hockeys reservmålvakt för övrigt - kvar för att ta emot priset som Timrås bästa spelare. När han sakta glider av isen - förmodligen väldigt nöjd med sin insats - åker Alexander Sundström till honom och överlämnar matchpucken. Ingen timråspelare mindes att det var debutmatch och att han hållit nollan. Sundström gjorde det. Ett fint exempel på gentlemannaskap. Respekt för dig, Alex. Respekt.

Ibland är det inte matcherna man kommer att minnas. Ibland är det enskilda spelare och ledare som gör det värt att betala entré.

Sportslig framgång eller ångestfyllt lidande?

Ikväll spelas en av säsongens viktigaste matcher. Dom inbördes mötena mellan lagen som ligger nära varandra i tabellen kan mycket väl vara det som skiljer en förening från sportslig och ekonomisk framgång och - ett ångestfyllt lidande med en kassör som knaprar lugnande.

Kom igen nu, Brynäs!