Misslyckas med mitt uppsåt

Matchen mot Allmänna Idrottsklubben inleddes med en tyst minut till minne av Lennart "Tigern" Johansson och det är naturligtvis därför jag tänker på honom under dom timmar som skulle ha kunnat vara en hockeymatch att minnas med ett leende.

Tyvärr kommer jag inte att minnas matchen för att den påminde om när oken på våra tröjor glänste och blänkte av stolthet och framgång. Jag tänker på Tigern av den enkla anledningen att han och hans lagkamrater - möjligtvis - tillåtit ett uppträdande som det vi fick se idag en gång. Nu har vi fått se det två matcher i rad.

AIK gör en mycket bra bortamatch, men det räcker inte som förklaring. Det finns inget värre som supporter än att se laget i hjärtat förlora matcher där känslan som består är den som handlar om att laget kan - och borde vara - bättre.

Jag säger inte att laget inte ville spela som det lag man är. Det är min övertygelse att laget försökte, men att man den här kvällen inte lyckades konkretisera ambition med praktisk handling.

Med andra ord; Jag säger inte att laget inte försökte. Jag säger bara att min upplevelse var sådan.

Jag orkar inte skriva mer. Det gör mig bara olycklig. Bloggen har alltid varit mitt försök att hantera representationslagets framgång och motgång med finess och eftertanke. Den här gången misslyckas jag med mitt uppsåt. Det verkar ha varit en sådan dag för fler brynäsare än bara för mig.

Tigrarnas tiger

Tigern är död. En spelare och ledare som blev något mer än bara en i mängden. Jag är för ung för att ha egna minnen av honom som spelare, men som ledare finns han där. Han var en av dom som lyckats med att både vinna SM-guld som spelare och ledare.

Tigern var oöm som spelare och alla legender som berättats om honom - och den generation brynässpelare som sida vid sida förändrade svensk ishockey - är många. Den mest kända - och kanske mest underhållande - är den om hur Tigern gjorde självmål på Wille Löfqvist i hans debutmatch i a-laget. Brynäs ledde stort och Wille hade hållit nollan. Med några minuter kvar av matchen skjuter Tigern mot Wille. Ett skott som går i mål. Tigerns syfte lär ha varit att lära Wille att inte bli stöddig. Förmodligen var det helt sant. Brynäsandan på den tiden var sådan. Ingen fick bli för stöddig och alla ville bara bli bättre och bättre. Man blev det för att man varje dag tävlade med - och mot - varandra och Tigern var den som ständigt påminde alla om just dessa saker.

Tigern var en av föreningens ikoner. Han symboliserade så mycket av den förening jag efter hans karriär lärde känna.

Tigern tillhörde den skara äldre spelare som ofta gick på matcherna i Gavlerinken och Läkerol Arena. Vid ett flertal tillfällen har jag mött dom i gångarna under läktarna. Lundström, Stigge och Tigern. Jag minns särskilt några gånger när Brynäs förlorat och deras blickar var svartare än svart.

Jag lärde mig att det var den blicken som förde Brynäs till de framgångar klubben haft. Talang, ambition och järnhård vilja i en ultimat kombination. Tigern var en vinnare. Han vann under sin karriär som aktiv sex SM-guld med Brynäs. Lägg till guldet som ledare 1980 och ni förstår själva att Tigern var något mer än bara en spelare i mängden.

Ränderna på en tiger går aldrig ur och minnet av Lennart Johansson kommer att vårdas ömt av långt fler än bara hans anhöriga.

Tigrarnas Tiger har lämnat oss. Tack för allt, Tigern!

Fick något mörkt i blicken

Jag är ingen som följer Tre Kronor med något översvallande intresse. Sviktande (lag)moral bland spelare och ledare i - avgörande - sammanhang har tveklöst påverkat min inställning.

Börje Salming kommenterar gårdagens VM-semifinal mot Canada i Aftonbladet. Jag påminns om en match under säsongen 07/08. Brynäs hade inte spelat bra på mycket länge och i katakomberna under läktarna i Läkerolen möter jag Storebror Salming, Tigern och några andra ur den generation brynässpelare som skapade en vinnarmentalitet som sedan stod förebild för resten av hockeysverige.

Jag fick ett mycket gott exempel på hur vinnarmentalitet, lojalitet och lagmoral kan se ut 20 år efter avslutad karriär. Dem som representerade Tre Kronor igår kväll har en del att lära av dessa spelare. Det handlar om (lag)moral...