Gåslever och champagne till frukost?

Bäckström skriver drömkontrakt och får en lön som är astronomisk. Jag gratulerar pojken, men jag tycker det finns något provocerande i summorna som utbetalas till idrottsmännen.

Missförstå mig inte. Det är klart att spelarna ska ha bra betalt. Det är spelare som Bäckström som ökar intäkterna till ligan och självklart ska spelarna sitta med vid bordet där gåslever och champagne serveras.

Jag vill gratulera Nicklas. Hans värde som spelare har gett honom möjligheten att få den här lönen och då är det på sin plats att gratulera honom för på vilket sätt han vårdat och utvecklat sin talang.

Ingen skugga ska falla på spelare som ges möjligheten att med sin lön köpa hela världen, men det blir inte mindre provocerande när det sker i en tid när människor varje dag gör allt som står i deras makt för att - bara - överleva.

Jag hoppas hans skador blivit bättre och att landslaget därför känns mer aktuellt nästa säsong. Jag menar; killen måste få ha lite skoj nu när hans kontrakt äntligen är klart.

Några korta

Förstår att Brynäsabstinensen är svår när jag läser om Granströms jaktäventyr och känner att min längtan till seriespelet blir något stillat.

Har ledsnat på sena curlingsändningar.

Hur var det nu igen? Var är dom som påstod att Bäckis lever på Ovetjkin nu?

Lider med Djoos.

Gläds med Kalla & Haag.

En lång dag är på väg mot sitt slut

Dagarna blir långa när dom innehåller tre OS-matcher på 11 timmar, tio timmar arbete, två timmar på uterink, snöskottning och lite annat vardagspyssel.

Från nattens och morgonens matcher tar jag med mig Ovetjkins tackling, Malkins ledarskap, Fedorovs lojalitet, Bäckström 1-2-3 och Brian Rafalskis mål mot Canada. Individuella prestationer i en lagidrott kan tyckas, men jag ser det mest som symboliska exempel på vad som skiljer seger från förlust.

Sveriges seger är glädjande och jag ser fram mot kvartsfinalen mot Slovakien på torsdag morgon - för inte ska väl Mads Hansens guttar kunna störa Slovakien?



Ryssland imponerar utan att glänsa. Jag tror dom blivande olympiska mästarna ändå kommer att känna sig bekväma när deras namn presenteras med krylliska bokstäver.

USA slår Canada i Canada och även om det är en gruppspelsmatch är det en seger som säkert ger ryggrad i det amerikanska laget.

Captain Capitals

Jag måste vara av rysk härkomst. Jag ler varje gång jag ser Captain Capitals och hans följeslagare. Imponerande vändning mot Pittsburgh. Imponerande - och inspirerande - för alla som följer ishockey.

Jag går på offensiven

För att undvika alla eventuella missförstånd om min egen uppfattning om hur ishockey ska spelas känner jag mig tvungen att redovisa den.

Jag sover aldrig så skönt som efter att ha sett matcher där teknik, kreativa kombinationer och smartness vinner över starka defensiver. Jag njuter av att se spelare som Magnus Kahnberg, Pavel Brendl, Johan Davidsson, David Rundblad, Johan Tedenby, Fredrik Bremberg, Anders Söderberg och Nicklas Bäckström spela ishockey. Jag njöt av Juha Riihijärvi, Esa Keskinen, Stefan Nilsson. Jag kan när som helst - och med vem som helst - samtala om VM-finalen 2008 mellan Ryssland och Canada utifrån den moderna ishockey som spelades i den.

Jag ser hellre matcher som slutar 7-6 än ett 1-0 därför att de offensiva spelarna varit bättre än de defensiva.

Jag älskar kampen om varje centimeter på isen, jag gillar backar som täcker skott utan tanke på konsekvens och jag gillar målvakter som gör omöjliga räddningar. Jag njuter av att se lag uppträda som LAG.

Jag ställer högre krav på offensiv hockey på dom lag som ligger högt i serietabellen än dom som ligger i botten. Jag har förväntningar på kreativitet och kamp.

Jag är också medveten om att vissa lag är bättre än andra och att varje lag spelar utifrån sina förutsättningar. Jag mådde dåligt när Djurgården hade ett i grunden offensivt lag men spelade defensivt under Lasse Falks ledning. När Timo Lahtinen tränade såväl SSK som Malmö överraskades jag av att han beordrade defensiven före offensiven. Med sådana lag borde handbromsarna tagits bort ur laget. Jag förstod varför Leif Strömberg prioriterade defensiv i SSK, men förstår inte varför han fortsätter att göra det i en lägre serie med ett på pappret betydligt offensivare lag.

Jag försvarar inte defensiv ishockey, men jag kan förstå att lag som har färre offensiva kvaliteter - vilket ofta betyder att man har mindre pengar i spelarbudgeten än andra lag - prioriterar sitt försvarsspel.

Visst vill jag se en offensiv ishockey, men jag är också supporter vilket betyder att jag också vill se mitt lag vinna. Det betyder ibland att jag ibland är mer nöjd med tre poäng än den estetiska upplevelsen som producerats på isen.

Hockeygodis

Jag säger bara Nicklas Bäckström. Om jag gärna varit på plats i MSG för att se Rangers förlora? Lita på det. Den här kvällen hade jag stått upp, vrålat Bäckis namn över hela arenan och sedan stolt lämnat arenan med en brynäströja med nummer 19 på ryggen.

Kolla också in Kamrat Alexanders dragning. Godis, godis, godis...

Några korta dragningar framför egen kasse

Bäckströms drömmål? - Nja... Det var i alla fall ett viktigt och värdefullt mål.

Thegel suddenavgör för Sundsvall -Vissa mål är viktigare än andra.

Nubben försvarar Dahlén - Vissa ledare står kvar när det blåser.

Lindbäck eller Eriksson - Jag vet vem jag vill ha.

Hjälp till att hjälpa haitierna - Vissa saker är faktiskt viktigare än andra.

Små saker i en stor värld

Det är dagen efter dagen före. Det brukar sägas att vi ska vara här och nu, men det är ingen enkel uppgift när det är mellandag i ett matchprogram som mest påminner om en varannandagsförkylning.

Hör Calle Johansson säga att "spelarna ska sluta tänka hockey och bara spela". Jag skulle vilja se mer otänkbar hockey.

Lasse Jonsson förlorade en månads rehabtid på grund av den "mänskliga faktorn". Irriterande, tråkigt och plågsamt att tänka på. Irriterande och tråkigt för mig, men alldeles säkert plågsamt för Lasse Jonsson.

Bäckström hyllas av Ovetjkin i Rosa Bladet och vem gör inte det? Trots att Nicklas inte spelade många säsonger i Brynäs går det inte en match utan att jag tänker på hur årets lag skulle sett ut om Bäckström stannat en säsong längre i vår förening?

Läser lokalpressen i Sundsvall och ser att många klagar på Timrås målvakterna. Jag har inte med det att göra, men nog hade väl Timrå andra problem i gårdagens match än just målvakterna? Typ markeringsspelet framför målvakterna?

Bäckis spelar som en hel ryss

Bäckis och hans ryska vänner är igång igen. Var det bara en tränares försök att peppa eller göra en markering mot spelarna för att visa sin makt? Han verkar ju ha sina nycker när det gäller sin syn på spelare. Exemplet med hur Michael Nylander blev behandlad ställer fler frågor än ger svar.

Jag njuter hur som helst av Bäckis och hans kamrater. Kan bli en riktigt kul vinter för Capitals supportrar, men också för oss som gillar Bäckis, Ovetjkin och Semin.

Het, hetare hetast

Om jag är sugen på att åka och se Bäckis lira hockey med sina ryska kompisar just nu? Inte då. Inte det minsta.

En är het, den andre hetare och den tredje hetast - i hela ligan. Vad är väl en bal på slottet?

Med prickarna på rätt ställe

Per Bjurman tippar att Nicklas Bäckström ska sätta gravören i arbete för att få prickarna på rätt ställe någon gång nästa sommar. Bjurman tror Caps kan skrälla och vinna Stanley Cup. Jag är tveksam, men den här gången får han gärna ha rätt.

Bäckström och co fick hur som helst en bra start...

Minnen som aldrig förtvinar

Vissa spelare etsar sig fast oavsett om jag vill det eller ej. Ibland för att deras blödande hjärta för ishockeyn fått mig att tro - att utan det hjärtat - hade dom aldrig varit elitspelare. Deras talang hade helt enkelt inte räckt till. Vid andra tillfällen är det precis tvärtom. Spelare med så mycket talang att upplevelse av att sitta på sidan och se dom spela blir mer estetisk än idrottslig.

Genom åren har jag haft förmånen att få se spelare av alla sorter och typer, men några dröjer sig kvar. Jevgenij Davydov, Tom Bisset, Pavel Brendl, Tommy Melkersson, Anders Huss, Ove Molin, Nicklas Bäckström, Johan Lindström, Janne Larsson, Jonathan Granström och Per-Johan Johansson är några exempel på spelare jag aldrig kommer att glömma att jag fått se spela i vår tröja. Jag kommer att minnas dom alla - men av helt olika anledningar.

Jag undrar vilka av årets nya spelare som kommer att tränga sig in bland dom som jag - för alltid - kommer att minnas med stor glädje?

Är det inte väl mycket gnäll just nu?

Är det inte mycket gnäll nu? Jag kanske inte är den rätte att lägga mig i de diskussioner, förslag och "bråk" som handlar om svenska lags eventuella medverkan i CHL, KHL och andra obskyra försök till europaligor. Däremot tycker jag att det - just nu - gnälls från både hög och låg.

Alla - och då menar jag alla - vet att svensk ishockey står sig ganska bra i internationella sammanhang. Tre Kronor hugger på medaljer i nästa alla turneringar. Småkronorna är ofta i final i J-VM, pojklandslagen tillhör topp fyra och Damkronorna likaså. I flera topplag i KHL och NHL är svenska spelare tongivande.

Försöker jag då inte använda ett tangentbord för att slå in en spik? Blandar jag inte äpplen och päron när jag använder landslagen och enskilda spelare som exempel för att svensk hockey står sig ganska väl i ett internationellt sammanhang? Kanske det, men till mitt försvar vill jag bara säga att diskussionen inte borde styras av om huruvida Sverige halkat efter internationellt. Debatten borde uteslutande handla om hur vi kan utveckla svensk klubblagshockey.

Min inställning är att det gör vi bäst tillsammans inom svensk klubblagshockey. Vi behöver en elitverksamhet som ligger före andra. Det är konkurrensen mellan elitlagen som leder fram till utveckling. Det är bredden i svensk ishockey som förser elitlagen med spelare. Det är samarbetet mellan bredd och elit som ger resultat på internationell nivå. Hade Bäckis varit densamme utan Valbo? Hade Zetterberg varit den han är utan Njurunda SK? Jag tror inte det, men jag kan ha fel.

Jag välkomnar en gemensam utredning inom Hockeyligan då jag tror att vi måste hitta nya lösningar för att hitta dem ekonomiska musklerna som kommer att krävas för att elitishockeyn i Sverige ska fortsätta utvecklas.

Det är min uppfattning att vi skapar bäst förutsättningar för en lösning om vi gör det tillsammans. Inte rika klubbar mot fattiga, inte storstad mot landsbygd och inte landsända mot landsända utan - tillsammans. En sak är jag däremot säker på. Vi gör det inte genom att gnälla på vad andra gör eller inte gör. Med andra ord; är det inte väl mycket gnäll just nu?

Ska man så ska man

VM i ishockey är slut och jag har sett finalmatchen några gånger nu. Jag sluter ögonen och ser Radulovs mål om och om och om igen...

Sundström skriver på för två år. Väntat, odramatiskt och helt riktigt...

Bäckis och hans ryska vänner spelar Match Sju mot Pingvinerna. Jag är inte överraskad om Caps spelar semifinal.


Sundlöv spikar truppen i maj. Andra lag har en målvakt, några backar och en annan forward. Ska man bygga lag så ska man...

Målar upp en bild

Bäckis målar igen. Trevligt och roligt för pojken, men när laget förlorade tror jag klubborna fick sig en omgång på väg ut till omklädningsrummet. Bäckis har nu målat två matcher i rad. Målform eller bara ledarskap när hans ryska kamrater hade en lite mer tillbakadragen kväll.

Det är två bra lag som möts. Matchserien har gått in i ett bäst-av-tre-matcher läge och det är nu vi får se hur det går.

Jag ser fram mot en match där såväl Caps som Pingviner gör en riktigt bra match. Det kan bli något riktigt speciellt...

Bäckström och en påse blandat

Nicklas Bäckström kvitterar med bara minuter kvar av matchen, men vad hjälper det när Pingvinerna avgör i den plötsliga dödens period.

Lag som kvitterar sent brukar - enligt min mycket ovetenskapliga och egenhändiga statistik - vinna i sudden. Så skedde inte den här gången...

Var i Sundsvall under lunchtid i går. Det vackra torget var fyllt med människor som hyllade Dragoner som vunnit SM i korgboll. Trevligt. Väcker minnen från förr. Upplever det gärna igen - fast då i en helt annan stad och med en sport...

Timrå har problem med pensionerna enligt vissa medier. Måste vara veteranlaget dom menar...

Nubben är inte populärast i Sundsvall just nu. Följer Pöyrylä också med till Frölunda behöver han nog inte fira midsommar i Medelpad...

Pengar talar. Ejendahls vinner i Leksand och Lundström får gå. Sponsorer med makt och pondus. Upp till bevis Ejendahl...

Någon som sett en center som skrivit på för Brynäs?

Obamafeber i Washington

Caps har 2 - 0 i matcher mot Pingvinerna. Stjärnor gör hattrick inför en publik som törstar efter en sportslig framgång.

Washington har dansat fram sedan i höstas då President Obama vann det amerikanska presidentvalet. Nu pågår det en annan sorts yra över Ovetjkins, Bäckströms och de andras framfart på isovalerna.

Nu börjar till och med Ovetjkin säga att det inte spelar någon roll vem som gör målen så länge laget vinner. Trott det den som vill...

Sargad supporter spelar enkelt

Bäckis & co vinner första matchen mot Penguins. Det här kan mycket väl bli en matchserie där mycket mer än bara skicklighet avgör.

Bäckis gör två nya poäng - assists naturligtvis - och bidrar påtagligt till segern. Den där pojken kan nog bli bra.

Joacim Eriksson står i Almtuna nästa år - säger ryktet - och jag hoppas han står i vårt mål året därpå.

Idag spelar Två kronor någon sorts viktig landskamp och jag krattar hellre löv. Det lilla intresset som fanns för VM försvann samma dag som några - så kallade - professionella anslöt till laget.

Just nu gör jag det enkelt för mig. Jag längtar till nedsläpp i det som eventuellt är kvar av vår nationella liga. Med andra ord är jag en sargad supporter som försöker hantera min hockeytillvaro.

Det omöjliga blev möjligt

Caps vände matchserien mot Rangers. 1-3 blev 4-3 och den tjocka tanten har sjungit för Manhattangänget.

När Markus Näslund skrev på för Rangers slutade jag hoppas på en framgångsrik säsong för New York-laget. Det var ett tecken från Gud om att säsongen skulle ge ett kort slutspel.

Näslund är en spelare med stora hockeytalanger, men hans klubbval brukar sällan ge laget stor framgång. Han har kanske otur, men jag vet inte längre.

Bäckis fortsätter sin resa med sina ryska kamrater. Nu har Caps lämnat första omgången. Vändningen av matchserien har gett ett självförtroende som kan få konsekvenser...

Hade lämnat in en kupong med ett kryss på matchen. Det höll i 55 minuter. Jag är inte besviken. När en barndomsfavorit avgör en match får det gärna kosta lite...

Rangers är utslaget och det känns tråkigt... Nu får jag väl följa Bäckis framfart istället.

Är det omöjliga möjligt? Del II

Caps kör över Rangers i deras egen hemmaarena. Kör över. Punkt slut. Inget snack om saken. Capitals är bättre hela dagen lång. Nu blir det en sjunde match. Den blir mer än spännande. Jag ska gå till chefen och begära ledigt för att kunna komma sent på onsdag morgon. Jag tror jag vet svaret, men om Bäckis avgör vill jag verkligen se det.

I Bjurmans blogg kunde vi läsa att Ovetjkin inte gillar att spela tidigt på dagen. Det bådar inte gott för Rangers!

För någon dag sedan undrade jag om det omöjliga är möjligt? Nu återstår bara en match. När det gäller avgörande matcher gäller ingen historik, inga tidigare möten eller något annat mumbo-jumbo. Det lag som vill mest, jobbar hårdast och har förmågan att prestera under press vinner alltid. Alltid. Jag tror Caps tar det här nu.

Men... Ska verkligen Rangers förlora tre raka matcher? Jag undrar jag...