Gårdagens nyheter ett minne blott

Det finns alltid något nytt att skriva om och därför glömmer vi lätt gårdagens nyhet. När jag summerar den säsong som nu är historia minns jag några händelser extra tydligt.

När det gäller positiva minnen spelar Carl Järnkroks genombrott i en egen division, Kahnberg i Brynäströjan gjorde inte heller ont och tekningsvarianten som HV 71 använde i sudden death av finalmatch V är tre minnen som jag aldrig kommer att glömma.

När det gäller tråkiga minnen har Lasse Jonssons ansiktsuttryck när hans skridsko fylldes med blod etsat sig fast.

En annan av gårdagens nyheter var den tragiska olyckan som drabbade Örebrospelaren Niklas Lihagen. Rosa tidningen skriver om det idag och jag minns vad jag kände då.

Jag är tacksam över påminnelsen om våra livs förgänglighet och om hur snabbt vår vackra sport kan skapa minnen som får alla vackra mål, tacklingar och taktiska finesser att blekna bort likt sparade tidningsurklipp från en annan tid.

Årets Guldhjälm och Guldpipa

Domaruppdraget är varierat och alltför ofta sammankopplat med spott och spe, hånfulla kommentarer och direkta hot. Min egen uppfattning om domare har jag tagit upp tidigare. Den intresserade kan läsa mer här och för den riktigt intresserade här.

Sedan finns det domare som ställer sig över alla andra. Personer med modet att fatta beslut ingen annan vill göra. Beslut som - på allvar - gör skillnad i människors liv. Inte beslut som handlar om bedömningsnivåer, offsider eller sparkmål utan riktiga beslut som verkligen är avgörande i människors liv. Beslut som står långt över den idrott vi håller så högt.

Min respekt för säsongens hjälte inom svensk ishockey är stor. Årets Guldhjälm och Pipa tilldelar jag redan idag Wolmer Edqvist. En stark insats i ett svårt ögonblick. Jag önskar fler följer Wolmer Edqvist exempel och väljer att göra rätt när det svåra kräver en lösning.

Tack Wolmer för att du visade vad du är gjord av. Du inspirerar.