Jaha. Så var det dags igen. Efter några fina och klart godkända prestationer ska mitt Brynäs möta Skellefteå AIK på bortaplan. Seriematch? Glöm det! Kvällens kraftmätning är ingenting annat än en slutspelsmatch. Det lag som vinner har skaffat sig ett poängmässigt, men inte minst psykologiskt övertag på sin motståndare.
Jag tror aldrig på seger. Jag hoppas bara.
Mitt Brynäs kan i sina bästa stunder spela en ishockey som är njutbar för den estetiskt lagde, men mitt lag kan också spela en ishockey som kräver Losec och andra medikamenter för den neurotiskt lagde. Ni vet redan att jag går på så många mediciner jag kan när mitt Brynäs spelar. Nerver är inte min starkaste sida.
Det är min uppfattning att Brynäs är på gång. Det går sakta och det begås många fel, men nu börjar också laget göra rätt. Ännu flåsar kvalserieanden oss i nacken och det är bra. Det är i motgång vi prövas. Det gäller spelare, ledare och supportrar. Motgången kräver sin Brynäsare. VI prövas. Inte bara laget. Vårt stöd till laget är avgörande. Våga visa det i kväll ni som är där. Stå upp för Brynäs på lördag mot Timrå. Det tänker jag göra. Vi behöver dom och nu behöver dom oss.
Nervös? - Alltid!
Orolig? - Jag är Brynäsare!
Stolt? - Jag är Brynäsare!
För alltid en av oss
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar