Halkan på vägen hem gjorde hemresan något längre än vad den brukar vara.
Jag hade nästan glömt hur roligt det är att ta fler poäng än motståndaren. Det är ju riktigt roligt.
Då jag är en person som inte vill fara med osanning skulle jag ljuga om segern var rättvis, enkel eller att det var en match där motivation slog klass. Det var helt enkelt en match där ett lag lyckades göra ett mål mer än det andra. Punkt slut.
I den sista perioden hände dock något som jag inte är säker på överensstämmer med verkligheten, men som jag tar upp ändå. Jag upplevde att Brynäs hittade tillbaka till det försvarsspel som lyst med sin frånvaro under - bara Gud vet hur många omgångar.
Visst inledde HV perioden med ett gigantiskt tryck, men sedan hände det något. Nu är jag inte så naiv att jag tror att Brynäs rest sig om det stolpskott HV hade den första minuten resulterat i ett mål. Då hade nog matchen varit över. Men nu blev det bara ett stolpskott och istället kontrade Brynäs in det mål som jag vill tro kan få mer långsiktiga effekter än bara de två poäng som det resulterade i den här kvällen.
Efter 3 - 3 snurrade försvarsspelarnas huvuden som ugglor, varje forward var noga i sin markering och Lindbäck fick se de skott som kom. Trevlig upplevelse för en tillrest hemmasupporter.
De närmaste tio dagarna kommer Brynäs att träna powerplay. Tro mig. Om jag skulle säga att just den delen av spelet är under all kritik skulle jag kanske vara för kritisk, men om jag istället uttrycker att det finns en viss utvecklingspotential i spelet med en man mer på banan blir nog ingen ledsen.
Nu är det några dagar ledigt för laget. För oss andra handlar det om att boka bortamatchbiljetter, planera resor och naturligtvis oroa oss inför nästa nedsläpp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar