Det är bara att gratulera J-VM-laget till en finalplats. Markström var mänsklig. Han hade en svår match, men en bra dag hade aldrig ettan eller trean blivit mål. Tror på en annan Markström när Canada står för motståndet.
Även om det är roligt att se högklassig juniorhockey konstaterar jag att det bestående intrycket från matchen är att Sverige består av drygt 20 spelare där ungefär hälften kommer att spela a-lagshockey i något allsvenskt lag eller möjligen i en elitserieklubbs fjärdelina. Varför? Därför att dessa spelare inte riktigt kommer att klara av att ta det sista steget till seniorhockeyn.
Jag säger inte det för att jag är ett orakel eller för att jag vill vara negativ. Jag säger det för att det är så. Varje år är det bara ett tiotal spelare ur varje årskull som på allvar tar steget till Elitserien eller NHL. Alla kommer att få chansen, men alla kommer inte att ta den. Det ska bli intressant att följa det här laget och se vilka som tar sin talang till den yttersta eliten.
När jag igår såg Sverige spela utgår jag från att den där Karlsson tar klivet över till NHL när han lärt sig att spela för lagkompisarna och inte för agenter och kanadensiska klubbdirektörer. Hedman kommer också dit. Möller är redan där. Markström kanske går hela vägen också. Sedan finns det några med möjligheten att göra det, men vilka står skrivet i stjärnorna.
Nu väntar en match som spelare drömmer om att få uppleva under en karriär. En avgörande final mot Canada i Canada. Under 60 minuter ska alla förberedelser och träning mätas. Oavsett hur det går kommer det att bli ett minne för alla spelare och ledare. Vem vet? Det kanske blir ett fint minne för svensk hockey också...
Den blomstertid nu kommer
8 månader sedan
2 kommentarer:
Visst är steget långt från juniorhockey till eliten men det finns ett par faktorer som tycks ha glömts bort.
Majoriteten av JVM-lagets spelare har idag redan Elitseriekontrakt. Förvisso så är ofta utlåning till Allsvenskan eller spel i fjärdefemman som gäller men spelare som Pääjärvi-Svensson, Andersson, T. Erixon och Josefsson har defintivt tagit ordinarie platser i sina lag och ytterligare en handfull får hyfsat med speltid (S.Erixon, Rundblad, Gustafsson etc.)i Elitserien eller har gjort succe i Allsvenskan (Hjalmarsson t.ex.)
Den andra viktiga aspekten är att årgångarna 88-92 av experterna bedöms som de starkaste på flera sekel. Det är helt enkelt bättre spelare som kommer fram nu och som därmed har bättre möjligheter att konkurrera sig till platser i sina respektive lag. Dessutom bör det i lågkonjunkturens tecken bli allt viktigare att lotsa in "billiga" juniorer i lagen.
Det skulle inte förvåna mig om nästan alla JVM-lagets spelare snart återfinnas i Elitserien.
Du har alldeles rätt i det du skriver om att många spelare redan har elitseriekontrakt. Jag skrev att alla kommer att få chansen, men att det ska bli intressant att se hur många som tar den.
Du har också rätt i att årgångarna som nu är juniorer är lite av undantagsårgångar. Det finns just nu ovanligt många talanger i svensk ishockey.
Med yttersta elit menar jag spelare av typen Johan Davidsson och Kenny Jönsson. Med andra ord spelare som leder sina lag, eller på annat sätt besitter specialkompetenser utöver det vanliga.
Jag är övertygad om att många Småkronor kommer att livnära sig genom ishockeyn under många år framåt.
Jag vill än en gång inte verka negativ. Årets Småkronor har spelat en ishockey som är underhållande och rolig att titta på. Vi har fått se spelare som jag hoppas få se mycket mer av under lång tid. Det är kanske därför jag blir lite nedstämd när jag inser att alla inte kommer att lyckas på seniornivå.
Nåja, inatt smäller det. Vi ses framför tv-apparaten... Heja Sverige!
Skicka en kommentar