Vår värsta tid är nu

Januari månad. Årets värsta hockeymånad. Hur många gånger har jag inte under sommarens sista veckor suttit och hoppats på att få uppleva en januarimånad präglad av småprat med bänkgrannarna i Läkerolen, ett raljerande över motståndare och stilla få uppleva några avkopplande matcher tillsammans med mitt Brynäs? När januari nu är här sitter några av landets alla hockeysupportrar och väntar på det vackra i ordet slutspel. Några andra upplever samma tid som ett besök i dödens väntrum.

Oavsett om vi följer Brynäs, Djurgården, Frölunda, Linköping eller något annat lag, och alldeles oavsett om samma lag leder serien med biljoner poäng eller om laget strider för klubbens överlevnad pågår samma diskussioner. Behöver laget förstärkas? Finns det pengar? Varför bänkas inte den eller den och varför får vi inte igång ett PP-spel värd namnet? Playmaker - vem tusan är playmaker? Behövs det inte lite tyngd i försvaret? Ja, ni hajar. Oavsett var vårt lag befinner sig i serien har vi samma tendens att bli kravmaskiner - kravmaskiner med drömmar.

Ibland tar sig diskussionerna drastiska uttryck. I brist på förmåga att uttrycka oro på ett konstruktivt sätt får ledare, sportchefer och spelare utstå mängder av spott och spe från frustrerade "supportrar". Den här säsongen har vi sett det i några allsvenska klubbar, men nu senast spårade "debattklimatet" ur i Södertälje Sport. Efter att ha läst det öppna brev Södertäljes klubbdirektör Stefan Jonsson skrivit och läst hans, i mina ögon, ärliga formuleringar och tankar, vill jag påstå att vi alla har något att lära av honom. Så här skriver han:

"SSK har en historia som saknar motstycke i svensk hockey, vi har 7 SM-guld, vi har flest säsonger av samtliga svenska lag i högsta serien. Vi har legendariska spelare som de flesta andra föreningar inte är i närheten av i antal. Dessa framgångar röntes dock till största delen i en tid då ekonomin var av underordnad betydelse för klubbarna. Vi verkar idag i en värld där marknadsekonomin styr med järnhand, en värld där de stora upptagningsområdena lever under helt andra ekonomiska förutsättningar än SSK. I den världen är vi faktiskt en liten spelare…

SSK:are, hitta en väg att vara stolta över SSK och våra grabbar, de kämpar för allas vår heder".

Byt ut SSK mot ditt eget favoritlag, ändra på detaljerna och ta dig en funderare. Jag har gjort det och jag fick mig en viktig påminnelse till livs...

Vi är många som stått bakom vårt anrika Brynäs i den svåraste av situationer - vi kommer nog alla ihåg vårt deltagande i den där serien som Leksand brukar spela i varje vår - och vi är ännu fler som njuter när laget vinner matcher och titlar.

Om några månader kommer några supportrar att vara lyckliga som små barn. Torg kommer att fyllas med tusentals människor som genom mobilkameran försöker fånga ett minne för livet. Samtidigt - i en annan del av hockeysverige - lider supportrar, tränare och andra alla helvetens kval för att undvika just kval.

Visst är det något alldeles särskilt med att vara supporter?