Ge ungdomarna chansen, eller?

En man vid ett bord intill mig hörde mitt och mina vänners samtal om juniorernas vara eller inte vara inom seniorhockeyn. Med en mycket myndig stämma säger han att "gubbarna tar grabbarnas platser". Några män i övre medelåldern nickade hummande och lade till något om att "det är väl inte konstigt att de yngre spelarna flyttar utomlands. De får ju inte spela a-lags ishockey." Vi bestämde oss för att lämna lokalen och precis när vi är på väg ut såg en kvinna oss rakt i ögonen och sade med mild -men mycket bestämd - stämma att "juniorerna får stå på sidan till förmån för halvdana importspelare".

När jag lämnat lokalen rannsakar jag mig själv och tänker att jag kanske har fel, men samtidigt påminner jag mig själv om alla de timmar jag och mina vänner vridit och vänt på frågan och därför tänker jag uppta din tid med att redogöra varför jag tycker att debatten om fler juniorer i elitserien inte är så enkel som många anser. Jag har ingen ambition att presentera någon universallösning på det problem många ser med dagens situation. Däremot skulle jag vilja lägga ytterligare ved på den ungdomliga eld som brinner i närheten av nästan vilken ishall som helst.

Ungefär så här resonerar jag. Juniorer är juniorer därför att de är juniorer. Det finns ingen regel som säger att talangfulla juniorer per automatik tar en plats i ett elitserielag. Ungefär hälften av spelarna i årets upplaga av Småkronorna kommer att spela elithockey på riktigt hög nivå. Resten spelar i allsvenskan eller försörjer sig på annat sätt. Vi pratar alltså om ett tiotal spelare i varje årskull som skulle ta en plats i ett elitserielag. Är det då inte lika bra att de får spela med a-laget från tidig ålder? Man kan tycka det och i vissa fall är det säkert alldeles sant, men vilka kvaliteter vill vi att a-lagsspelare ska besitta när de kliver in i vårt representationslag? De flesta av oss vill se spelare som besitter en teknik som får oss att häpna kombinerad med fysisk hårdhet och taktisk erfarenhet. Håller ni inte med?

Blir då unga spelare bättre av att möta äldre spelare som väger 100 kilo, har bättre teknik och ett taktiskt sinne som bräcker ett halvt juniorlag? Är det en bra miljö att utvecklas inom? Även om det är bra för unga spelare att möta kvalificerat motstånd är det inte säkerat att man utvecklas på det sätt alla hoppas. Tvärtom tror jag att de spelare som ägnar större delen av säsongen i sitt juniorlag har större möjligheter att utvecklas till skickliga seniorspelare än de juniorspelare som ägnar den mesta tiden åt att samla puckar efter träningspass och avlasta seniorspelarna med några minuters istid i någon enstaka match...

Unga spelare med stor talang får ta stort ansvar i sina juniorlag. De får skapa sitt eget självförtroende genom egna prestationer. De får utveckla ett ledarskap såväl på som utanför sargerna. Långsiktigt anser jag det vara mer troligt att en ung spelare som verkligen dominerat i juniorhockeyn tar med sig mer in i seniorhockeyn än vad en junior som stångat sig blodig bland seniorer gör. En juniorspelare med stor talang behöver ödmjukheten inför sina egna prestationer för att bli något mer än en talang, men talangen måste få utrymme att utvecklas och det gör den bäst bland andra juniorer.

För någon vecka sedan läste jag en artikel i Dagens Nyheter med Oscar Möller. Han säger att "det var en bra möjlighet för mig att få åka till JVM och vara en ledare i laget." Jag har ingen avsikt att lägga några ord i Möllers mun, men jag tolkar hans svar som att han åtminstone delvis håller med mig.

Jag tycker att unge herr Silfverberg är ett bra exempel. Han har varit ombytt i tiotalet matcher den här säsongen och några av dessa har han fått ordentligt med istid. Mot Frölunda för någon månad sedan var han bra och mot Linköping hemma var han riktigt bra. Borde inte han vara ordinarie? Kanske, men vi vet inte hur det gått om han spelat varje match istället för att vara ledare i vårt J-20 lag. Orkar han en hel säsong? Kanske, kanske inte...

När ska då en ung spelare få spela a-lagshockey? Det enkla svaret blir. När han är redo. Redo blir man genom varsamt matchande likt Brynäs hanterande av Jakob Silfverberg. Jag gillar Brynäs juniorsatsning. Den är helt riktig, men om alla juniorer vore lika bra som det sägs vara skulle vi inte ha ett representationslag - då skulle vi bara ha ett juniorlag. Varje gång jag får se en ny talang utvecklas till färdig hockeyspelare njuter jag. Ibland sker det genom tidigt a-lagsspel och andra gånger genom ett varsam matchande med äldre spelare. Jag vill ge unga spelare chansen till a-lagsspel, men en ärlig chans får man bara om man är ordentligt förberedd.

Brynäs ska alltid spela med det lag som är bäst för dagen. Det kan innebära att fler juniorer får chansen, men när det gäller att spela seniorhockey är det min uppfattning att den ska spelas av fler seniorer än juniorer. Men det är min åsikt. Det betyder inte att det är sant - det betyder bara att det är min åsikt...