Det regnade hela vägen hem, men vad gör väl det? Seger i slutminuterna mot HV och säsongens första tre-poängare trillar in på kontot. Efter några matcher som kanske skulle gett fler poäng får Brynäs vinna idag. Segern var inte på något sätt orättvis. Brynäs ville mer och kunde mer.
Inför match hyllades Ove Molin för 800 matcher i våra färger och vi blev också påminda om att Brynäs firade 50 år i högsta serien. En finare present till klubbens supportrar kunde laget inte ge oss.
Jag är medveten om att jag är en novis på ishockey och idag bekräftades det. Med några minuter spelade av den tredje perioden ville jag verkligen bänka Sebastian Lauritzen. Jag tyckte det såg segt ut och jag tyckte hans formation behövde en annan forward, men vem avgör? Sebastian Lauritzen.
Jag vill till honom säga att jag är tacksam över att jag sitter på läktaren och inte står i båset. Han har mycket hockey i sig och jag gillar honom, men just den här dagen såg det inte lika bra ut som det brukar. När han med två och halv minut kvar av matchen sätter segermålet bakom Stefan Liv var allt förlåtet. Jag har knappt något minne av vad det var jag inte tyckte om tidigare under matchen. Jag bara njöt tillsammans med 8 000 andra brynäsare.
Idag visade Brynäs vad det handlar om. Kamp, kamp, kamp och lite finess. HV 71 är ett skickligt lag att titta på. Deras sätt att spela powerplay är hockeygodis på Ahlgrens bilar nivå. Ingen vek ned sig, ingen tvivlade på seger och alla visade att det nu var dags att vinna en hockeymatch. Jag gör som Czarnecki brukar och säger att det var en lagseger, men det är svårt att gå förbi Markströms plockning i slutet av den andra perioden och det heroiska spelet som Silfverberg, Rödin, Hietanen, Sundqvist, Dackell, Molin, Kahnberg, Somervuori, Hansen, Sandin, Bertilsson, Kudroc, Granström, Sundström, Lauritzen, Dixon, Jonsson, Löf, Nolander, Sandin och Läck visade upp. Starkt jobbat och tack för den här kvällen.
Det är tur att det finns Läkerol. Det var länge sedan jag jublat som jag gjorde idag. Tack Brynäs för att ni påminde mig om hur det känns att vara supporter till ett lag som vinner.
För alltid en av oss
6 år sedan
3 kommentarer:
Ha ha! Jag hade precis samma tankar som du om Lauritzen, och jag kände mig förmodligen lika skamsen som du efter hans mål...
Matchen igår var bra ur flera olika perspektiv. Taktiskt, Kamp, Supportermässigt...
Taktiskt
Under stora delar av matchen störde man ut HV71s speluppbyggnad, vilket också gjorde att HV71 tog en timeout efter ca: 11 minuter. Boxplay var också bra då man lyckades förneka HV71 mål i numerärt överläge som de innan matchen mot Brynäs statistiskt gjorde mål på 40% av sina powerplay.
Kamp
Som du nämner var det kamp och hårt arbete som gjorde att Brynäs vann matchen. Det är bra att det betalar sig för då ökar viljan att göra det igen och man hamnar i en positiv utveckling.
Supportermässigt
Det var mycket folk i Läkerolen och en hel del ungdomar. Säkerligen så lockades en del av det fördelaktiga priset. Bra att Brynäs fick vinna och visa en positiv anda vilket säkert gör att en hel del av åskådarna kommer att återkomma för att se Brynäs.
Nej, nu är det dags att ladda inför nästa match!
Hans-Eric - Känns bra att inte vara ensam med en skamsen rodnad på kinden. Välkommen tillbaka förresten!
Rubbadubba - Det är en jobbig taktik Brynäs följer, men när den fungerar är det härliga segrar. Brynäs spelar inte ut sina motståndare - man kämpar ned dom.
Jag tror precis som du att segrar ger mersmak. Det är som om man vill ha mer, mer och mer...
Den delvis nya publiken fick se hockeyns vackraste ansikte le mot dom. Briljanta målvakter, taktiska triumfer, två riktigt vackra mål (ett av HV och ett av Dackell) och ett sent avgörande för hemmalaget. Det kändes som en cover på den gamla fina hockeysången Good old hockey game...
Jag hoppas dom och alla andra kommer tillbaka.
Skicka en kommentar