Självkritik och analys

En poäng är ingen seger. Fyra mål är inget målkalas. Matcher där laget blir överkört under perioder är inga bra matcher. Därför är det med viss spänning jag ser Rosa Bladets rubrik - Molin sågar sitt lags taktik: Helt vansinnig.

Det finns något sunt i att ifrågasätta, omvärdera och utvärdera sitt lags taktik. Jag tillhör dom som tycker det är viktigt att jag kan påverka mitt arbete. Det gäller både vad jag ska göra det och hur jag ska utföra det. Jag är också bekväm med ett tydligt ledarskap där jag påminns om vad vi kommit överens om och i min ledarroll förutsätter jag att vi håller vad vi lovar. Vill någon rubba det under resans gång ska det finnas väldigt bra argument för att göra det. Däremot är jag helt orädd för att pröva nya vägar om vi kört fast och inte når dom mål vi satt upp. Det är ur det perspektivet jag läser artikeln.

Rubriken är inte satt efter bästa omdöme, men artikeln innehåller en god portion självkritik och analys. Det är bra med spelare som kan bidra med såväl kritik som lösningar. Det är skönt att se spelare som vågar säga sin mening utan att förkasta den taktik man kommit överens om. Det är inte taktiken som får kritik - det är hur den inte användes och utfördes som får sig en liten känga.

Det finns dom som säger att det var betydligt vanligare för 10 - 15 år sedan att spelare satt och ritade på taktiktavlor inför, under och efter träningar och matcher än vad som är fallet idag. Om det är sant eller ej vet bara dom som varit med under alla dessa år.

Nu väntar HV 71 på hemmaplan. Ett HV som inte behöver någon lokförare för att tåget ska gå och komma i tid. Om förkylningsrisken för stillastående Brynäsare var hög i matchen mot Djurgården är det troligt att sjukdomsrisken inte blir mindre mot smålänningarna.