Ishockey är inte bara glädje

Det handlar om så mycket mer än om idrott. Det handlar om pengar...

All idrott handlar egentligen om pengar. Planhyror, klubbarnas träningsavgifter, urvuxna utrustningar, compositklubbor som ser ut att ibland gå av på grund av en sträng blick är bara några exempel på vilket sätt pengar styr vårt deltagande i idrottsvärlden.

I dag får vi läsa om en annan sida av elitidrotten. I jakten på mer pengar och bättre sponsormöjligheter har snart varenda klubb med ambitioner arbetat för nya arenor och nu ser Siljanslaget och MoDo ut att vara exempel på klubbar som ser ut att få betala ett högt pris för ambitionen. I Siljansfallet skickas säkert fakturan till Handskmakaren och sedan är det klart, men i MoDo-fallet är det mer oklart hur det ska gå till. Det finns en del miljonärer i klubbens närhet och vem vet - dom kanske löser det när dom andra räkningarna ska betalas i slutet på månaden.

Jag tycker inte synd om föreningarna - dom vet vad dom har gjort - men, jag hyser sympati med alla dom som betalat inträde för varje match i förhoppningen att få uppleva en Ullevikänsla...

Vi talar om Europaligor, KHL-samarbete och andra ekonomiska riskprojekt samtidigt som det endast finns ett fåtal klubbar som har en så stabil ekonomi att man inte oroar sig för elitlicensen och det öde som kommer om de röda siffrorna är fler än de gröna. Jag har inga konkreta förslag, men jag tänker på svensk hockeys framtid och det är inte bara glada tankar.