Jag vill lära mig mer genom att förstå

Det är en glädjens dag. Lördag och hemmamatch i Läkerol Arena. Det brukar - i mitt fall - vara förenat med vänskap kryddad med en anspänning som ibland kan se ut som nervositet. Den här lördagen är det anspänningen som tagit över och jag är glad över att min nervositet ska hanteras tillsammans med vänner och förhoppningsvis lite glädje.

Jag har bristfälliga kunskaper om spelet på isen och när det gäller sociala processer i grupper är jag bara en lekman. Däremot vet jag att varje ledare - med ojämna mellanrum - måste fatta svåra beslut och att dessa beslut kan innebära att enskilda medlemmar i gruppen får betala ett högre pris än andra. För att fatta rätt beslut måste man som ledare känna alla enskilda medlemmar i gruppen, veta hur de fungerar i olika sammanhang och samtidigt vara beredd att - fullt ut - ta ansvar för gruppens samlade prestationer oavsett vilket resultatet blir.

Jag saknar inblick och insikt i laget - precis som så många andra som uttrycker sina åsikter om Brynäs den här hösten - och därför ska mina följande kommentarer och frågor ses i ljuset av okunskap och utan möjlighet att veta vad som är rätt och riktigt. De ska ses mot bakgrund av en stark känsla för föreningen, sporten och - framförallt - som ett försök att försök att lära mig mer om det som jag ser, men inte förstår.

Jag har sett Brynäs live 11 gånger den här säsongen och jag har - som så många andra - slagits av bristen på kreativitet i avgörande lägen. Det är som om när laget går till anfall vänder sig spelarna om för att säkerställa att det finns täckning hemåt istället för att släppa på alla bromsar som finns och bara se målnätet.

Beror det på spelarnas bristande kompetens offensivt? Nej, det tror jag inte. Beror det på att isen är strävare i anfallszon än i den egna? Nej, det tror jag inte. Beror det på att lagets sätt att spela ishockey är så defensivt inriktad i grunden att det begränsar kreativitet, spontanitet, glädje och målgester? Kanske, kanske inte...

Kan det handla om att ledarstaben är duktiga på att bygga lag, spela försvarsspel och döda tid och isytor för motståndare, men sämre på att stödja offensiva spelartyper? Jag tycker mig se något jag inte gillar. Ingen skulle vara gladare än jag om jag hade fel, men frågan är om jag har det?

För att förändra ett beteende krävs det förändring. Det blir inget kök renoverat om du inte agerar och det blir inga mål om du inte är beredd att göra det som krävs. I en värld fylld av krav ser säkert flera av er det här inlägget som något negativt. Det är inte min avsikt. Jag ville bara använda mig av den terapeutiska funktionen min blogg har för att förstå det som händer på isen.

Brynäs IF är en stolt förening och spelarna känner likadant. Jag är övertygad om att det kommer att lossna och den dagen kommer vi att vara nöjda och väl medvetna om vad vi lärde oss på vägen.