Ni som följer mina tafatta rader om ishockey i allmänhet och Brynäs i synnerhet har noterat att jag inte skrivit särskilt mycket den senaste tiden. Några har hört av sig och beklagat. En och annan har till och med varit orolig för att jag ska sluta skriva. På något sätt känns det roligt att vara saknad och efterfrågad.
Med respekt för frågorna jag fått ska jag därför berätta varför bloggen legat i stillhet.
Vi har äntligen fått barn. Efter decennier av barnlöshet och längtan har jag och min fru äntligen blivit föräldrar. Det är oerhört roligt, glädjande och omtumlande.
Vår son kommer från ett annat land och därför har vi varit bortresta i flera veckor. Som ni förstår är det anledningen till varför jag inte gjort några inlägg. Fokus har helt enkelt legat på andra saker än sargade puckar och kompositklubbor.
Nu är vi hemma och hemmet har förändrats från ett välkomponerat vuxenhem till ett barnanpassat lekpalats.
Nu kommer jag att återuppta bloggandet och det är på tiden. Brynäs har redan spelat två matcher. Förlust mot Sportklubben (Grattis Kent) och seger mot Visby. Matcher så här tidigt på säsongen säger inte så mycket, men visst växer suget i hockeytarmen.
Så för vad det är värt; Tack för er omtanke. Nu släpper vi pucken!
För alltid en av oss
6 år sedan