Lars Jonsson avgör i den tredje perioden. Pucken letar sig in bakom en skymd Honk och Brynäs orkar hålla Frölunda ifrån sig i slutminuterna. Skönt, men inte vackert...
Frölundas offensiva spel är klassen bättre än vårt, men på något sätt gör Brynäs ett mål mer. Skönt, men inte vackert...
Frölundas defensiva spel håller en högre nivå än vårt, men Markström får puckarna på sig. Skönt, men inte vackert...
Låt oss vara helt ärliga. Frölunda var bättre än Brynäs, men det spelade ingen roll. När slutsignalen gick hade Brynäs vunnit matchen för att man kämpade mer, inte gav upp och trodde mer på en seger än vad Frölunda gjorde. Skönt, men inte vackert...
Det är dom här matcherna Brynäs måste vinna för att den här säsongen ska bli något att minnas. Det gick inte mot Rögle och Luleå, men det gick idag. Skönt, men inte vackert...
Nu är det snart dags för nästa match och uppriktigt sagt bryr jag mig inte om segrarna är vackra bara dom är sköna...
Den blomstertid nu kommer
8 månader sedan
2 kommentarer:
Frölunda kändes ruggigt starka i den första perioden. Då agerade man som den guldkandidat man bör vara. Men Brynäs försvar var strålande. Jag fullkomligt älskade att se hur bra man följde med i Frölundas platsbyten, hur man hela tiden såg till att hålla indianerna utanför det farliga området framför mål. Det var i varje fall vackert!
Du har naturligtvis rätt när det gäller försvarsspelet, men det fanns perioder under matchen då Frölundas något omständiga anfallsspel räddade oss från baklängesmål. Försvarsspel som fungerar är vackert.
Vid ett byte i andra perioden pratade jag med min bänkgranne om VF-formationen Hahl, Andersson och Kallio. Jag säger bara; tänk om dom haft våra färger...
Skicka en kommentar