Oavgjort. Ett resultat som skapar minst känslor av alla resultat, men som i matchen mellan Brynäs och Linköping trots allt är det mest rättvisa. Det var ingen stor match, men ett Brynäs som saknar Lars Jonsson, Andreas Dackell, Emil Sandin och Simon Bertilsson kan vara väldigt raka i ryggen när man möter gävleborna.
Efter en inledning där vi inte hann sätta oss ned mellan Brynäs bägge mål kom Linköping in i matchen och hade fler lägen att avgöra till sin fördel än vad Brynäs hade. Nu spelar det ingen roll då vi som var på plats kunde hoppas på en spelvändning, ett friläge eller en Norrena-tavla för att Brynäs ändå skulle få med sig tre poäng hem till tv-soffan.
Jag tänker inte - i min kommentar - uppehålla mig kring spelare som Kahnberg, Somervuori, Dixon, Lauritzen, Molin, Hansen och Granström. Dom var duktiga, men jag vill istället ge mig på backarna.
Jörgen Sundqvist spelar med hjärta och lungor i varje byte, Andersén gör inte många misstag, Kudroc visar den fysiska beslutsamhet vi redan hunnit vänja oss vid, Nolander gör ett vackert mål och Hietanen är klok i det han gör. En som jag börjar imponeras av är Simon Löf. Han spelar med den enkelhet som krävs för en ung back och han gör det riktigt bra. Den killen kan mycket väl bli en spelare vi supportrar kan få möjlighet att se under många år i vår tröja.
Jag blir alltid glad över att se Rödin spela ishockey. Han andas tungt efter varje avslutat byte och är lika sprudlande när han inleder nästa. Silfverberg är smart och vi får det som krävs av honom. Igår fick vi se mer av Calle Järnkrok. Han är inte stor i kroppen, men han kan bli något alldeles extra. Det ska bli mer än intressant att följa honom de kommande åren.
Ni märker att jag inte är missnöjd med en poäng på hemmaplan. Det är inte riktigt likt mig, men med tongivande ledare på läktaren och med tanke på att LHC har en laguppställning som luktar final tycker jag inte det finns anledning att klaga.
Segerkänslor är alltid trevligare än dom som uppstår vid ett oavgjort resultat, men jag är så pass gammal att jag vet att man inte kan få allt här i världen.
Nu väntar fyra matcher på sju dagar. Jag undrar vilken - eller vilka - matcher Eddie Läck ska få stå? Det börjar bli dags nu, eller?
Den blomstertid nu kommer
8 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar