Tre korta kommentarer om en frälsare

Det har gått några dagar sedan senaste inlägget och det finns förklaringar till det.

En är den att jag läste att Czarnecki sållat bort en kanadensisk back för att han var okej i offensiven, men sämre i det omvända spelet. Signalen är tydlig. Försvar är bästa försvar är tesen som drivs och det är genom färre insläppta mål segrarna ska komma och inte genom fler gjorda.

Den andra förklaringen är beskedet om att Kokkos och Jonssons skador inte läker i samma takt som supporterhjärtat slår och hoppas. Jag hade så hoppats få se dom bägge på isen den här säsongen, men så blir det inte. Inte roligt för oss som följer laget, men smärtan är störst hos spelarna själva.

Den tredje orsaken är den att förhoppningen om att en frälsare skulle presenteras innan julhelgen inleddes gick om intet. Lill-Alcén vid båsdörren är den klapp vi på läktarna fick.

Nåja. Jag har det här året fått kontakt med många som läser och kommenterar min blogg och jag vill - från hjärtat - skicka en julhälsning till er alla. Ni stärker mig genom att läsa, kommentera och respektera mina tankar och funderingar. Jag presenterar aldrig obestridliga sanningar, men den här världen är fylld av kommentatorer som inte tänker innan de skriver något anonymt och därför tar jag inget för givet.

God Jul på er alla! Släpp pucken!