Mer än bara ett spel

Jag läser igenom några favoriter på nätet och i Magnus Nyströms artikel i HockeyExpressen hittar jag det här citatet. You play for the crest on front, not the name on the back.

Artikeln handlar egentligen om Chris Pronger och citatet finns i Philadelphia Flyers omklädningsrum, men det är inte om det mitt inlägg kommer att handla om. God journalistik är allmänbildande, men den får också sina läsare att tänka själv, upptäcka något mer och kanske till med erkänna egna brister. Innan någon av er kastar er över mig och säger något ofördelaktigt om mig eller någon journalist - ta ett djupt andetag och fundera över vad jag egentligen menade.

Du spelar för klubbmärket på framsidan och inte för namnet på baksidan av tröjan. Är det sådana saker det står på väggarna i Brynäs omklädningsrum den här säsongen? Jag vet inte, men när laget kliver på isen ser det ut som om dom tatuerat in klubbmärket på bröstkorgen.

Under de år jag följt Brynäs har jag aldrig sett mitt lag spela så uppoffrande för varandra som årets representationslag. Det är inte alltid en estetisk upplevelse, men det är alltid vackert.

Just nu symboliserar Jonathan Granström, Eero Somervuori och Jörgen Sundqvist den här laget tydligast av alla. Granströms hjälm är monterad på hans axlar och han viker inte ned sig i närkamper och han gör mål som är resultat av hårt arbete från hela hans formation. Eero the Hero fuskar aldrig i lagarbetet. Klok och lojal, hårt arbetande och en makalös avslutare. Scarface Sundqvist visar alla som vill se att det finns inga genvägar till segrar. Han vet att det krävs hårt arbete i minst 60 minuter. Nyström på ExPressen hade säkert inte tänkt i dessa banor, men jag tackar för lånet och för ett stycke intressant journalistik.

You play for the crest on front, not the name on the back. Låter som ljuv musik...