Jag hade tänkt ägna det här inlägget helt och hållet åt att i beundrande ordalag beskriva Calle Järnkroks briljanta spelförståelse, Jacob Silfverbergs smartness och Mattias Ekholms bubbelhockey, men det får bli ett annat inlägg. Det jag vill säga här är på många sätt mycket viktigare än en enskild match.
Jag tvingas konstatera att några enskilda individer förstörde min hockeydag, rubbade min tilltro till supporterkulturens positiva innehåll och för evigt etsat in barnens förtvivlade blick i mitt minne. Allt detta bara för att några valt att omvandla en hockeyfest till ett minerat område där minsta felskär och mål hade kunnat sluta i något helt annat i ohämmad glädje.
Under mina år som supporter har jag ofta stått på ståplats. Särskilt ofta på bortamatcher. Ingen jag känner eller umgås med har någonsin ägnat någon tid åt att fundera över hur man ska kunna förstöra upplevelsen av den sport vi var för sig lärt oss att älska. Den här kvällen slogs ytterligare en - kanske den sista - spik in i den kista som jag trodde jag begravt.
När jag blev pappa såg jag fram mot att min son skulle få uppleva den alldeles särskilda gemenskap som uppstår inom supportergrupperna. Den gemenskap som hjälpt mig genom svåra stunder i livet och som alltid varit förknippad med gemenskap, glädje och mustiga diskussioner.
Den här kvällen ändrades det. Min son kommer aldrig att - av mig - få lära sig att välja plats på ståplatssektionen. Han kommer heller aldrig att få lära känna människor från världens alla hörn genom sitt idrottsintresse. Han kommer aldrig någonsin få uppleva det magiska i att vara en av några hundra bortasupportrar som placerats sig på Johanneshov en lördag och där vara med om att slå Djurgården på bortaplan.
Jag beklagar det, men så är det.
Den blomstertid nu kommer
7 månader sedan
2 kommentarer:
Tyvärr e jag benägen att hålla med. Djurgårdssupportar e de största dårar som finns. Har varit på match många gånger på Hovet när DIF supportrar har gett mig fingret och skrikit okvädningsord när DIF har gjort mål.
De verkar vara mer intresserade av att sparka på andra än att hylla sitt eget lag.
Tragiskt att höra Hardy dessutom, undrar vad han skulle säga om någon attackerade en av hans spelare.
Man skall akta sig för att generalisera mot Gårdens supportrar. Det finns några rötägg som sabbar.
Dock, ingen tillfällighet att de kastar bengaler och smällare.
Hardys kommentar var under all värdighet. Att ställa sig framför Ekman och skydda är lågvatten. Bättre att säga:
-Inga kommentarer.
Skicka en kommentar