- Skulle jag ge 500 spänn till en person som tjänar 150 000 kronor i månaden?
- Varför ska jag bidra till en värvning av en elitspelare när det finns många föräldrar inte har råd att låta sina barn fortsätta spela ishockey för att utrustning och träningsavgifter kostar för mycket?
För det första är jag övertygad om att en klasscenter av Jonas Nordquist kan vara skillnaden mellan en januarimånad i ångest eller harmoni. Om jag har rätt eller fel vet ingen, men det är min uppfattning.
För det andra ser jag mitt ekonomiska bidrag som ett bidrag till föreningen och inte bara till representationslaget. Kanske köper föreningen en ny puckhink till de yngsta i föreningen eller kanske går pengarna till en ledarutbildning för en framtida ledare i klubben. Jag hoppas att våra gemensamma ansträngningar ska ge resultat på fler plan än bara i elitserierinken.
Med andra ord; jag vill att Brynäs tar nästa steg i utvecklingen som syftar till att bli landets ledande hockeyförening och min insats den här gången blev ett litet ekonomiskt bidrag till inköpet av en spelare av klass.
Jag höll på att glömma en sak - jag gillar normalt sett inte insamlingar av den här typen. Men den här gången är ett undantag. Jag ställer mig frågan hur många klubbar runt om i Sverige som är underfinansierade just nu. Hur många klubbar ställer hela sin barn och ungdomsverksamhet på spel för att representationslaget ska gå bra? Hur många supportrar ska delta i insamlingar för att rädda elitlicenserna?
Det finns därför något renhårigt i att säga till i förtid för att vi medlemmar ska få en möjlighet att agera och själva göra ett val om hur vi vill att föreningen ska agera. Jag gillar det.