Nu har det spelats fyra omgångar och det har gett fyra nya perspektiv på årets representationslag.
Den inledande bortasegern mot Luleå imponerade stort på mig. Brynäs och Luleå i Luleå var inte på förhand den bästa av öppningsmatcher. Brynäs brukar ha problem däruppe och när årets upplaga av Luleå kommer att kriga, snarare än spela till sig poäng kändes det som om Brynäs inte skulle möta Luleå Hockey utan istället ställas mot tjugo testosteronstinna brunsthannar som till vilket pris som helst skulle visa sin hemmapublik att dom minsann inte är så dåliga som alla påstår. Brynäs vinner visserligen efter viss möda, men jag tycker att laget gjorde en klart godkänd insats.
Hemmasegern mot LHC har alla läst om på andra ställen. LHC var bleka men vårt Brynäs var också stundom riktigt bra. Det har skrivits så mycket om Pavel, men jag kan inte motstå frestelsen att själv kommentera hans tre mål. Pavel gjorde tre mål som jag redan sparat inför framtiden. Killen vet verkligen hur man gör mål. Hoppas det blir många fler.
Förlusten mot Tälje var kanske inte väntad, men däremot nödvändig. En klar seger där och den berömda tuppkammen hade kanske växt sig för stor? Nu tror jag snarare det handlade om en generellt sett svag insats och med en matchöppning där man ligger under redan innan materialförvaltare Pettersson vänt ansiktet mot isen var kanske inte resultatet särskilt konstigt. Det som oroade, och fortfarande oroar mig, var det oerhört tafatta spelet i 5 mot 3. Två gånger med mycket tid på klockan och inget mål. Jag är inte ensam som tycker att det är under all kritik.
Match fyra mot MoDo slutar också tyvärr med ny uddamålsförlust och än värre; inte ett eget mål! Klart att man inte ska ha några poäng om man inte lyckas göra ett enda mål.
Visst är det tidigt på säsongen och allt kan hända innan vi sammanfattar och räknar samman poängen, men lite extra fundering inför morgondagens match i Sura Kaffet Arena kommer det nog att krävas av alla inblandade.
För alltid en av oss
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar