Tankar inför ytterligare en hockeyfest

Jaha...

Lördag morgon. Hemmamatch mot Luleå. Viktig av flera anledningar

1. Vid seger har vi sex poäng upp i inbördes möten. Luleå måste alltså vinna två matcher fler än oss förutom de poäng som just nu skiljer lagen emellan.
2. En gång är ingen gång, två gånger är ett mönster... Vad är då tre gånger? Ni vet vad jag pratar om. Nu har Brynäs spelat två svåra bortamatcher och nu gäller det att visa en fullsatt Läkerol att Brynäs är tillbaka på banan igen.

Hockeyfest i Läkerolen står det i dagstidningar, på bloggar och hemsidor. För mig, och många andra, är det hockeyfest varje gång Brynäs spelar ishockey. Missförstå mig inte. Det är roligt när Hockeyfesten kommer på besök, men för mig är det en hockeyfest varje hemmamatch. När isen fylls med våra färger är det signalen till oss på läktarna att nu börjar det snart. Signalen om att nu börjar det där som vi tycker är det roligaste som finns, det oroligaste av allt och samtidigt obegripligt svårt att förhålla sig till på ett vuxet sätt...

Hur förklarar man för någon annan att det egna sinnestillståndet påverkas av vad ett hockeylag presterar på en isoval? Jag vet inte. Jag försöker inte längre. Jag säger som Ingemar Stenmark: Hä' ä' ingen idé å försök förklar' för nå'n som int' begrip. Ingemar Stenmark kan formulera sig.

Brynäs fomerar sitt lag på ett annat sätt än vad som gjordes i Timrå. Tror det är riktigt.

Tror inget om resultatet, men visst sjutton hoppas jag... 17? Kan Hermansson vara skillnaden idag? Hmm... Jag tror han mår bra av Dixon och Vas.

Mietinen och Almtorp tillbaka i Gävle. Välkomnen hit. Ni vet redan att jag uppskattar deras sätt att spela ishockey. Men, inte idag...

Ja ni, inte vet jag om ni har något utbyte av mina funderingar, men det är i alla fall mina tankar inför ytterligare en hockeyfest...