Viktig seger gav viktiga poäng

Jag har precis kommit hem efter en onödigt lång hemresa från Gävle och jag är riktigt nöjd med mitt lag.

Brynäs första minuter av matchen hade en del att önska, men vad gör väl det när Eero Somervouri gör 1-0. Förstaformationen gör mål trots att man inte glänser. Man gör det för att formationens lägstanivå är hög. Innan målet kommer till genomför man ett antal passningar som är skolboksexempel på hur det ska se ut när spelet inte fungerar som man vill, men man ändå vill underlätta för sina lagkompisar. Somervuori spelar på öppna ytor, Dixon och Dackell vänder några gånger på Luleås försvar och till slut har Eero the Hero via målburens alla stolpar gjort 1-0.

Än en gång blir jag glad när Rödin, Silfverberg och kanske främst Järnkrok är på isen. Kloka spelare som kompletterar varandra och spelar seniorishockey trots sin unga ålder. Imponerad är det ord jag söker.

Lagen spelar inte snällt mot varandra och när Lauritzen blir skadad är vi många som blir oroade över var den här matchen ska sluta. Det lugnar ned sig och spelarna tar ansvar för sitt eget beteende.

Som åskådare - på plats i arenan - får man ta del av mycket som aldrig syns framför tv-apparaten och jag konstaterar att det var inte artigheter och vänliga klappar på axeln som utbyttes i de vinklar som kamerorna inte kommer åt.

Markström är stor i matchavslutningen, men han fick mycket hjälp av sina lagkamrater vid några av skotten i slutminuterna. En delad poäng hade kanske varit mest rättvist, men då ishockey inte är en bedömningsidrott utan en sport där flest mål vinner fyller jag på poängkontot med tre nya och mycket viktiga poäng.

Vi ser ibland olika matcher som en konsekvens av att vi följer olika lag och det trots att det är samma spelare på isen. Vi följer våra egna spelare på ett annat sätt än motståndarna. Vi är - kort sagt - färgade av våra egna klubbfärger och våra känslor för våra respektive lag.

För min del såg jag en match fylld av kamp och mindre av finess, en match där spelare gick över gränsen mer än en gång och en match som slutar på ett - för mig - mycket tillfredsställande sätt. Det ligger i sakens natur att jag skulle vara överraskad om någon Luleåsupporter håller med mig på den punkten.

Sträck på er, Brynäs

Den kalla snön skapar viss anspänning i bilen på väg till Gävle. Dixon får mig att slappna av medan Somervuoris kvittering fick mig att treva efter nitroglycerinet. Kahnberg förlöser anspänningen i slutet av första och skickar pulsnivå till en behaglig nivå i den andra. När Somervuori gör Brynäs fjärde mål känns det nästan som om jag andas normalt. Markström sänker min vilopuls till nivåer jag inte visste var möjliga.

Under den tredje perioden återfår jag vilopuls. Brynäs bjuder på kontrollhockey av högsta märke. Charles coachar hårt. Timrås förstalina får lika mycket istid som Hietanen och Sundqvist får tillsammans under en normal bortamatch.

Jag imponeras av Brynäs fjärde formation den här kvällen. Rödin, Järnkrok och Silfverberg gör en stormatch. Jag är övertygad om att vi får se den fler kvällar framöver. Ett särskilt omnämnande ska vikarie Sundström få. Än en gång spelar han back och som han gör det.

Tack Brynäs för en trevlig tillställning.

Resan till Skåne hade sina poänger

Match två är avklarad och även den resulterade i en seger för Brynäs. 4-0 mot Rögle på bortaplan är ett bra resultat. För några år sedan hade det varit just den här typen av matcher som i bästa fall slutat med ett oavgjort resultat.

Brynäs vinner matcher och man vinner rätt matcher. Om Brynäs förlorat hade det skiljt 12 poäng till Rögle och deras trend hade vänt. Nu är det istället 18 poängs skillnad och medan det skapas trygghet i Gävle växer missnöjet i Ängelholm.

Det är skönt att se hur målskyttet är spritt över många spelare. Idag hette målskyttarna Järnkrok, Kahnberg, Dixon och Silfverberg. Det är bra att laget inte är beroende av enstaka målskyttar. Värdet av att många känner sig bekväma i målsituationerna kommer att vara värdefullt. Det vore oförskämt att inte nämna en felfri målvakt. Grattis till nollan, Markström!

Brynäs avancerar i tabellen och det kan jag leva med varje dag på året.

Kaptenen är tillbaka

Vi är några som genom åren återkommande diskuterat lagkaptenens betydelse i ett lag. Långt ifrån alltid har vi varit överens. Igår var vi dock helt ense. Brynäs har saknat Kapten Dackell. Inte bara för att han är Kaptenen utan lika mycket - om inte mer - för hans roll i såväl boxplay som powerplay.

När Brynäs möter Luleå är Dackell tillbaka. I och med det känner vi som samtalade med varandra oss något tryggare. Inte lugnare och mindre orolig - tryggare...

I och med att Dackell spelar får vi också se ett Brynäs med bättre balans. Dackell ska spela med lagets kanske hetaste forwards - Stephen Dixon och Sebastian Lauritzen. Det lovar gott.

Jag har saknat Dackell. Både som kapten och spelare. Nu behöver jag inte sakna längre. Istället kan jag börja hoppas.

Viktiga poäng i en viktig match

Varje gång Brynäs tar fler poäng än motståndare som bedöms vara lag som kan ligga nära i tabellen när säsongen sammanfattas är viktiga poäng.

Det hade varit roligare om matchen slutat efter 55 minuter. Då hade Anton Rödin varit matchhjälte, Brynäs hade tagit tre poäng och vi hade undvikit skador. Det är alltid tråkigt när skador uppstår. Jag kan bara hoppas att Brandheden inte blev allvarligt skadad. Knätacklingar är aldrig ursäktade. Alla spelare ansvarar för att sådana situationer inte uppstår. Helt rätt att ge Bertilsson matchstraff.

Brynäs försvarsspel vid Rögles första mål kommer att snurra om och om igen under matchgenomgången vid morgondagens träning. Tre brynäsare har fullt upp av att beundra röglespelaren som rundar målet och glömmer bort de mest grundläggande saker när det gäller försvar av den egna målburen.

Anton Rödin gjorde 2 - 1 målet och hade kunnat bli matchhjälte. Det hade suttit riktigt bra med tanke på att jag hade pekat ut honom som en potentiell matchvinnare den här kvällen. Stephen Dixon gjorde både sitt fjärde och femte mål för säsongen. Bra av en spelare jag sett mer som en energispelare än som målskytt.

Jag tackar den gode vännen på läktaren som hade vänligheten att avbryta sitt nöje med att ringa till mig med kontinuerliga rapporter.

Ett oavgjort resultat med mer än en poäng

Jag säger inte att det finns någon parallell, men idag blev jag påmind om en match från fjolåret. Kommer ni ihåg omgång fem? Rögle borta och underläge med 0-3 efter två perioder. Brynäs vände och vann matchen med 4-3 efter ett sent avgörande av Juuso Hietanen.

Brynäs vann inte idag, men efter den den första perioden var vi inte många som trodde på poäng. När Ove Molin med minuten kvar sätter kvitteringen känner jag en lättnad. Nu vet laget två saker. Man kan göra mål och man kan vända tillbaka matchbilden till sin fördel. Jag vet att det inte blev seger, men jag vet att det är den här typen av matcher lag kommer ihåg i stunder när det går emot. Matcher tränare påminner om när lag ligger under. Dagens poäng kan vara viktigare än bara en poäng.

Idag gör Granström, Hietanen och Dixon mål. Fortsätter spelare av deras sort att göra mål och de tänkta målskyttarna kommer igång kan det här bli en trevlig höst och vinter.

Var det någon annan än jag som tyckte mig se att 800 elitseriematcher inte skadar när Ove Molin kom fri med en minut kvar av matchen inför storpublik på Hovet? Jaha, vi var fler som såg det.

Sundlöv gillar Kinderägg

I ett tidigare inlägg undrade jag lite stillsamt om det inte räckte med väntan nu? Det enda jag ville var att Eero Somervuori skulle vara helt klar för Brynäs den kommande säsongen. Jag hade inte högre krav på den här dagen, men det skulle bli mera...

Brynäs visade handlingskraft och ville den här dagen skicka ett tydligt budskap till den numer kravmärkta bloggen Sossehockey. Sundlöv & co presenterade inte bara ett nyförvärv utan två. Dessutom berättade Sportchefen att två kontrakt hade förnyats. Så gör man för att få tyst på en orolig supporter. Det var som om man sagt åt mig att sitta ned i båten, ta av dig mössan, tugga inte med öppen mun eller kan du vara tyst en liten stund på en och samma gång.

Eero Somervuori - En spelare som varit "klar" så länge att jag var övertygad om att han skulle hamna i Skellet. Jag gillar den här värvningen av så många anledningar.

Eddie Läck - Namnet till trots hoppas jag att han håller tätt. Alcén har haft ett ord med i laget och Sundlöv kan sina målvakter. Han har lite att bevisa, men han har fyllt 20 år och blir därmed ålderman bland målvakterna.

Stephen Dixon - Kanadensaren jag trodde jag sett för sista gången. Spelaren som levererar i varje byte. Ingen poängmaskin, men ett säkert kort som ska vara kvar i leken...

Peter Nolander - Den stillsamme backen som alltid tar ett byte, en match och en säsong i taget och som gör det bra.

En Somervuori blev ett kinderägg. Ni vet. Godis på utsidan och trevliga överraskningar inuti...

Linköping eller Färjestad?

Enligt vissa är det redan klart vilka som möter vilka i slutspelet och konstigt vore det väl annars. När lag har heltidsanställda för att tvätta underkläder, slipa skridskor eller hålla sponsorer på gott humör under matcherna vore det onekligen mycket märkligt om inte lagen som kan påverka vilka som ska möta andra inte snackat ihop sig.

Några av er vet att jag bor i fiendeland och här finns det en viss oro att Färjestad ska välja dom, men jag har lugnat dem med att berätta att Färjestad - utan att tveka - kommer att välja Brynäs. Nu är jag långt ifrån ensam om att hävda det. Ett enat hockeysverige - med undantag av några nervösa rödvita - gör samma bedömning.

Jag håller med Dackell. Det spelar ingen roll vilka Brynäs ska möta. Jobbet ska göras i varje byte oavsett motståndare. Om några timmar vet vi med bestämdhet. Jag tror det blir Rickard Wallin och Stephen Dixon som möts i matchens första nedsläpp på torsdag. Håller du med?

Idag var vi inte bra

Suck...

Det är så rackarns långt hem efter den här typen av matcher.

Knappt hinner vi landa på sätena förrän det står 0 - 2 på jumbotronen. Lindbäck dominerar inte och resten av laget är inte direkt något stöd. Tack vare två PP-mål kom Brynäs dock tillbaka in i matchen. Ett sent 2 - 3 mål i slutet av den första perioden ger oss dessvärre en aning om hur den här kvällen skulle komma att sluta.

Innan korven knappt lämnat brödet efter periodpaus ett hade HV dessutom lyckats sätta ytterligare ett mål bakom Lindbäck. Vi var tillbaka på ruta ett. Uppförsbacke, uppförsbacke och uppförsbacke igen...

Ska jag vara ärlig ger jag inte godkänt till särskilt många idag. Dixon och Hansen gör det dom ska. Molin och Sandin visar stundom klass. Jag har säkert glömt någon, men ingen som gjorde en stormatch känner sig förorättad. Bäste Brynäsare ikväll var Sundlövs grabb som spelade pojkhockey i andra periodpausen.

Idag var vi inte bra. Nu behövs det en kraftsamling för att få tåget på rälsen igen.

Besviken är inte rätt ord

Jag var inställd på en match där lagen skulle ge allt. Spelare och ledare skulle efter matchen gå på jullov och vila från matcher i över två veckor. Därför hade jag en förhoppning om att få se en prestigefylld hockeymatch mellan två traditionstyngda lag. Det fick jag inte. Jag fick se en match mellan två lag mitt i serielunken.

Varje gång vi går på ishockey har vi förväntningar av olika art. Det är möjligt att mina förväntningar var större än vad lagen klarar av i dagsläget, men jag är inte riktigt säker...

Brynäs skjuter åtta skott på två perioder, tar mängder av utvisningar av varierad kvalitet och tar inte skäret mot mål utan vänder istället ut mot sargen.

Visst fanns det spelare som försökte och några gjorde det bra. Dixons spelade sin bästa match igår. Inte bara för målen utan för energin. Granström försökte, men var ensam i sin formation. Markström stred tappert. Molin och Dackells defensiva kvaliteter firade triumfer. Jag är ingen hockeyexpert som ser alla detaljer i spelet och därför ska jag inte säga att det fanns spelare som ville mer än andra, men några lyckades lura mitt supporteröga mer än andra.

Nu säger jag inte att Brynäs inte försökte. Den typen av supporter är jag inte. Jag säger inte heller att jag är besviken för det är inte rätt ord att beskriva mina intryck från gårdagen. Jag säger att Brynäs inte hade sin bästa dag på jobbet och har en del att prata om över julgröten...

LHC ger vackra minnen

Imorgon är det ny match. LHC hemma. Det blir en match mellan två lag med olika ambitioner, olika förutsättningar, men med samma målsättning inför morgondagen - seger.

Linköping kommer till Gävle med ett oavgjort resultat mot Djurgården. Jag är övertygad om att LHC har helt andra ambitioner än ett oavgjort resultat i morgon. Påminner vi oss om förra mötet mellan lagen i Läkerolen spelas vackra minnesbilder upp. Vi påminns om vilken fin och vacker idrott ishockey kan vara. Det var en riktig match med vackra kombinationer, stort målvaktsspel och lojalitet i kubik. Bortdömda mål skapade dessutom en viss irritation hos såväl spelare, ledare som publik. Kort sagt en match med hjärna och hjärta.

Jag vågar inte hoppas på en repris. Jag är övertygad om att vi får se en match där LHC står för ordning och reda på isen. Vårt Brynäs kommer att stå för moral och inställning. Jag ser onekligen fram mot matchen imorgon.

Markström i målet vill nog visa att rubrikmakarna ska få lite att göra imorgon kväll. DWD vill nog visa att det finns mer än inställning i den formationen. Tyvärr vilar Sundström vilket betyder att Granström får en annan roll än vad han haft de senaste omgångarna. Känner jag Granström rätt kommer vi ändå att lägga märke till honom...

Alla dessa förkortningar

Idag debuterar WDW-linan i Brynäs. Widing - Dixon - Wanvig ska spela i samma kedja. Det blir inte den vackraste hockeyn som spelats i Läkerolen, men jag känner mig ändå förväntansfull...

Det verkar finnas ett behov av att skapa namn på olika kedjeformationer. Kommer ni ihåg dom här: IKEA-linan, Smurfkedjan, KLM-Linan, Superfemman, Legion of Doom? Exemplen är många och har ni fler bra exempel får ni gärna tipsa mig.

Jag är själv road av kreativa namn på formationer som presterar bra ishockey, men visst finns det också stunder när jag tycker det räcker alldeles utmärkt att säga första, andra, tredje och fjärde formationen...

Idag hoppas jag en del på GDS-linan - Gör det själv-linan med Granström, Dackell och Sandin. Ove Molin Sällskapet låg bakom det mesta framåt mot Rögle. Fortsatt leverans idag?

Kom igen nu Brynäs! Nu gör jag mig redo för resan till matchen. Visa varandra, och oss på läktaren, att i Läkerolen är det vi som bestämmer...

Spela aggressivt i BP, GDS-linan måste våga i PP, låt WDW-linan få spela utan finess och njut när OMS avgör med SH-mål. Alla dessa förkortningar....

Tankar inför ytterligare en hockeyfest

Jaha...

Lördag morgon. Hemmamatch mot Luleå. Viktig av flera anledningar

1. Vid seger har vi sex poäng upp i inbördes möten. Luleå måste alltså vinna två matcher fler än oss förutom de poäng som just nu skiljer lagen emellan.
2. En gång är ingen gång, två gånger är ett mönster... Vad är då tre gånger? Ni vet vad jag pratar om. Nu har Brynäs spelat två svåra bortamatcher och nu gäller det att visa en fullsatt Läkerol att Brynäs är tillbaka på banan igen.

Hockeyfest i Läkerolen står det i dagstidningar, på bloggar och hemsidor. För mig, och många andra, är det hockeyfest varje gång Brynäs spelar ishockey. Missförstå mig inte. Det är roligt när Hockeyfesten kommer på besök, men för mig är det en hockeyfest varje hemmamatch. När isen fylls med våra färger är det signalen till oss på läktarna att nu börjar det snart. Signalen om att nu börjar det där som vi tycker är det roligaste som finns, det oroligaste av allt och samtidigt obegripligt svårt att förhålla sig till på ett vuxet sätt...

Hur förklarar man för någon annan att det egna sinnestillståndet påverkas av vad ett hockeylag presterar på en isoval? Jag vet inte. Jag försöker inte längre. Jag säger som Ingemar Stenmark: Hä' ä' ingen idé å försök förklar' för nå'n som int' begrip. Ingemar Stenmark kan formulera sig.

Brynäs fomerar sitt lag på ett annat sätt än vad som gjordes i Timrå. Tror det är riktigt.

Tror inget om resultatet, men visst sjutton hoppas jag... 17? Kan Hermansson vara skillnaden idag? Hmm... Jag tror han mår bra av Dixon och Vas.

Mietinen och Almtorp tillbaka i Gävle. Välkomnen hit. Ni vet redan att jag uppskattar deras sätt att spela ishockey. Men, inte idag...

Ja ni, inte vet jag om ni har något utbyte av mina funderingar, men det är i alla fall mina tankar inför ytterligare en hockeyfest...

Nu är det kvitterat

Ny match, ny hemresa och nya diskussioner. Brynäs vinner med 5 - 1 mot Skellefteå och då är det enkelt att planera nästa resa...

Dagens segermatch kommer inte att gå till historien som den mest välspelade av alla, men även segrar i dessa matcher ger tre poäng. Nu menar jag inte att Brynäs på något sätt var dåligt, tvärtom genomför laget matchen på ett bra sätt. Brynäs sista period var riktigt bra och det tycker jag trots att Skelleftås spelare såg mer än acceptabelt slitna ut redan några minuter in i den tredje perioden. Till skillnad från fjolåret vinner Brynäs den här typen av matcher.

Skellefteå hade några riktigt bra minuter under den andra perioden och när Skellefteås offsidemål kommer kändes dom mer än lovligt nära ett ledningsmål, men istället för ett skellefteryck gör Brynäs istället ett nytt ledningsmål.

Den redan nämnda tredjeperioden är Brynäs från början till slut. Skellefteå skapar inte många målchanser och dom som kommer reder Brynäs ut på ett bra sätt.

Ni vet att jag är svag för spelare av typen Jonathan Granström, Daniel Hermansson och Stephen Dixon. Idag gör Alexander Sundström en match som gör det möjligt att nämna honom i det här sammanhanget. Måste också nämna Ola Svanberg. Är jag verkligen ensam om att tycka att han är en riktigt bra back?

Månsson då? Är det inte på sin plats att i en Brynäsblogg nämna Månsson en dag som denna. Jo, det kanske det är. Nu har jag nämnt honom.

Ni vet det där om värdet av de inbördesmöten som spelas mellan lag som kommer att vara nära varandra efter 55 omgångar? Nu är det kvitterat...

Stillsamma promenader

Lars Jonsson har ont i benet och Stephen Dixon i axeln. Priset för sex poäng är påtagligt. En vis tränare har sagt att blåmärken försvinner, men poängen består. Ingen smärtstillande kommentar till herrar Jonsson och Dixon, men kanske en viktig påminnelse när testcyklar och stillsamma promenader står på träningsprogrammet...

Ibland räcker ett mål väldigt långt

Ibland har resorna till och från hemmamatcherna varit ifrågasatta, men det är dom inte just nu...

Ny seger idag. Widing gör segermålet redan i andra perioden efter en mycket härlig offensiv tackling av Dixon. Widing använder elvispen framför målet och slutresultatet är fixat.

På det hela taget var det en märklig match. Högt tempo, hög grad av laglojalitet och nästan inga målchanser. Det var en bra match - bitvis mycket bra - och visst var målvakterna bra, men många målchanser var det inte. Markström har mer än 120 minuter utan insläppta mål just nu. Tur? Sannerligen inte!

Det finns säkert dom som tycker att jag har fel, men om något lag förtjänade tre poäng var det Brynäs.

Idag var Granström återigen bra, men kedjan med Vas, Dixon och Hermansson gör sin bästa match. Dom satte full fart på skridskoåkningen, fullföljde alla tacklingar och till slut vred allt oroligare Södertäljespelare på huvudena som de värsta fjällugglor. Oron för att snabbt bli attackerade var påtaglig i SSK när dessa herrar var på isen.

Måste också nämna Ove Molin. Om någon tror att han spelar för stålarna, eller för att han inte vet vad han ska göra efter karriären, ber jag den personen följa Molin på isen. Killen tar stort ansvar, han gör medspelare bättre och han jobbar hårdare än den mest idoga arbetsmyran. Ove, Ove, Ove Molin...

Ibland räcker 1 - 0 väldigt långt. Idag räckte det till tre poäng...

Dom har något på gång...

Vas, Dixon och Hermansson har spelat allt bättre de senaste matcherna. Ikväll kanske det lossnar rejält.

Emil Sandin är glödhet. Passar motståndet? Tror det.

Dom har något på gång...

Men vad trevligt...

Brynäs vinner med 3 - 2 mot Timrå IK. En riktig skön seger. Det var ingen vacker seger, men den var vår...

Vad pratade vi om i bilen på vägen hem? Var det Anders Lindbäcks klart godkända elitseriedebut? Var det hur Emil Sandin kände sig när han gjorde sitt första elitseriemål? Var det om hur Stephen Dixon fick fart på sin formation i den tredje perioden genom att sätta in några kraftfulla tacklingar? Var det när Charles fick två minuter i ett läge när hans lag redan spelade boxplay? Vi pratade om allt det, men det vi framförallt pratade om var hur laget vände 0 - 2 och en riktigt dålig första period till uddamålsseger. Vi är övertygade om att den här typen av segrar är viktigare än storsegrar. Laget vet nu att man kan vända en match till sin egen fördel.

Emil Sandin - lyckligast i Brynäs?
Charles Berglund - mest ångerfull i Timrå?

Ny match på lördag mot Bandyklubben från Ängelholm. En av säsongens viktigaste bortamatcher. De matcher som spelas mellan lag som bedöms vara lag för den nedre halvan är alltid så kallade sex-poängs-matcher.

Tack för ikväll. Njut imorgon för på lördag är det dags igen för ytterligare en viktig match...

Men, vad trevligt...

En betraktelse av dagens insats

Kommer till Gärdehov lagom till tredje perioden av Sundsvall - Modo. Modo vinner, men om dom är i form just nu är jag en duktig hockeyspelare...

På uppvärmningen till vår match ser vi att bägge lagen värmer i vita tröjor. Intressant lösning för att få en jämn domarnivå på, tänker jag. Timrå har inte sina röda med sig och jag antar att det är en materialförvaltare som körde väldigt fort tillbaka till Timrå för att hämta nya tröjor.

Matchen kommer, med andra ord, i gång väldigt sent. Brynäs spelar bättre hockey idag, men motståndet är också bättre. Förlusten gör inte dagen bättre, men Timrå är inte klasser bättre. Bara något. Dom har några spelare borta och vi har många. Kanske skiljer det mindre nästa gång vi möts...

Vas, Dixon och Hermansson verkar ha något på gång...

Molin ser pigg ut. Tänk om han haft en lekkamrat som är mer lik honom än vad Danielsson och Hansen är.

Markström är duktig i målet. Härmed ber jag om att få slå igen Sveriges mest öppna dörr genom att påstå att den målvakten kan bli riktigt, riktigt bra.

Imorgon väntar Modo. Åker dit för att specialstudera Ola Svanberg, Stephen Dixon och Emil Sandin. Något måste man ju göra på en lördag lunch...

Kom du också!

Vas, Dixon och en kasse juniorer...

Imorgon ser jag Brynäs för första gången den här säsongen. Med några tongivande spelare borta på landslagsspel kommer jag att specialbevaka några andra spelare. Självklart är Dixon och Vas extra intressanta, men det blir nästan lika intressant att se den kasse med juniorer som följer med till Sundsvall.

Jag tänker så här; Det är sent i oktober. Serielunken är igång. Någons rygg är trasig, någons annan hand är gipsad och en tredje har sträckt sin ljumske i duschen. Det betyder att vi kommer att få se en del juniorgaller i a-lagströjan. Man behöver inte kunna klyva en atom för att förstå att några av juniorerna som imorgon sätter sig i bussen för de dryga 20 milen till Sundsvall ligger väldigt nära en plats i a-laget om det blir skador.

Jaja, imorgon börjar SCA-cupen. Motståndet står Sundsvalls Hockey för.

Vi får väl se hur det går...