Under skånesemestern fick jag förmånen att läsa Helsingborgs Dagblad i pappersform. Det är alltid intressant att läsa lokaltidningar från platser jag inte kan någonting om och - believe me - jag kan verkligen inte mycket om nordvästra Skåne.
I söndags hade lokalsportens Daniel Rooth kommenterat Rögles möjligheter inför kommande säsong. Sjödda nämndes som figursydd och Gunnar Persson som tydlig. Rögles bortaspel ska det bli ordning på enligt artikeln. Jag önskar lycka till och tror han har mer än en poäng i sin artikel.
Den kompetente Rooth rankar också lagen och enligt honom kommer Brynäs att hamna på åttonde plats och får han rätt är det mycket som talar för att det blir HV som står för motståndet i en eventuell kvartsfinal. Spekulationer under semestertider ger jag inte mycket för, men visst vore det trevligt med en kvartsfinal. Men först ska kontraktet säkras.
Rooth beskriver Brynäs så här: "Elitseriens tråkigaste lag förra säsongen byggde sitt spel på riskminimering." Jag gillar offensiv ishockey, men jag är svag för lagidrott där spelare och ledare har kommit överens om hur matcher ska genomföras och sedan visar varandra att man menat allvar. Jag ser inte det tråkiga i att vinna matcher på grund av att man gör färre misstag än motståndarna. Genom åren har jag sett fler matcher avgöras av individuella och kollektiva misstag än av extraordinära prestationer av enskilda spelare. Tråkigt kan vara vackert.
Men... Jag skulle ljuga om jag påstod att tittar på bandade matcher för att njuta av defensivspecialisterna. När jag ska njuta av ishockey då blir det Smurfarna från 1993, Tommy Melkerssons bortamål mot AIK 1994, Davydov från 1995, De hänsynslösa från 1999, Pavel Brendl från 2007 och vilken match som helst med Ovetjkin...
Daniel avslutar sin kommentar om Brynäs med "Brynäs blir nog lite, lite vassare den här säsongen." Jag hoppas Rooth får rätt.
För alltid en av oss
6 år sedan
