Minnen som aldrig förtvinar

Vissa spelare etsar sig fast oavsett om jag vill det eller ej. Ibland för att deras blödande hjärta för ishockeyn fått mig att tro - att utan det hjärtat - hade dom aldrig varit elitspelare. Deras talang hade helt enkelt inte räckt till. Vid andra tillfällen är det precis tvärtom. Spelare med så mycket talang att upplevelse av att sitta på sidan och se dom spela blir mer estetisk än idrottslig.

Genom åren har jag haft förmånen att få se spelare av alla sorter och typer, men några dröjer sig kvar. Jevgenij Davydov, Tom Bisset, Pavel Brendl, Tommy Melkersson, Anders Huss, Ove Molin, Nicklas Bäckström, Johan Lindström, Janne Larsson, Jonathan Granström och Per-Johan Johansson är några exempel på spelare jag aldrig kommer att glömma att jag fått se spela i vår tröja. Jag kommer att minnas dom alla - men av helt olika anledningar.

Jag undrar vilka av årets nya spelare som kommer att tränga sig in bland dom som jag - för alltid - kommer att minnas med stor glädje?

Brynäs - Sveriges tråkigaste lag?

Under skånesemestern fick jag förmånen att läsa Helsingborgs Dagblad i pappersform. Det är alltid intressant att läsa lokaltidningar från platser jag inte kan någonting om och - believe me - jag kan verkligen inte mycket om nordvästra Skåne.

I söndags hade lokalsportens Daniel Rooth kommenterat Rögles möjligheter inför kommande säsong. Sjödda nämndes som figursydd och Gunnar Persson som tydlig. Rögles bortaspel ska det bli ordning på enligt artikeln. Jag önskar lycka till och tror han har mer än en poäng i sin artikel.

Den kompetente Rooth rankar också lagen och enligt honom kommer Brynäs att hamna på åttonde plats och får han rätt är det mycket som talar för att det blir HV som står för motståndet i en eventuell kvartsfinal. Spekulationer under semestertider ger jag inte mycket för, men visst vore det trevligt med en kvartsfinal. Men först ska kontraktet säkras.

Rooth beskriver Brynäs så här: "Elitseriens tråkigaste lag förra säsongen byggde sitt spel på riskminimering." Jag gillar offensiv ishockey, men jag är svag för lagidrott där spelare och ledare har kommit överens om hur matcher ska genomföras och sedan visar varandra att man menat allvar. Jag ser inte det tråkiga i att vinna matcher på grund av att man gör färre misstag än motståndarna. Genom åren har jag sett fler matcher avgöras av individuella och kollektiva misstag än av extraordinära prestationer av enskilda spelare. Tråkigt kan vara vackert.

Men... Jag skulle ljuga om jag påstod att tittar på bandade matcher för att njuta av defensivspecialisterna. När jag ska njuta av ishockey då blir det Smurfarna från 1993, Tommy Melkerssons bortamål mot AIK 1994, Davydov från 1995, De hänsynslösa från 1999, Pavel Brendl från 2007 och vilken match som helst med Ovetjkin...

Daniel avslutar sin kommentar om Brynäs med "Brynäs blir nog lite, lite vassare den här säsongen." Jag hoppas Rooth får rätt.

Ett tecken?

Var inne på tradera.se för att undersöka om det fanns några roliga saker att bjuda på. När jag sökte på Davydov hittade jag en signerad hockeybild av honom och när Brynäs skrevs in i sökmotorn kunde jag välja och vraka på nya och gamla saker, men när jag ersatte det med med Timrå IK fick jag tre träffar. Man kunde lägga bud på tre dekaler där Kalle från serien Kalle&Hobbe kissade på Timrå...

Jag övervägde att lägga bud på Davydovbilden och på den signerade Sandlin-tröjan. Kalle-dekalerna fick mig att le, men det blev inget bud. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var sugen. Intresset för hockeyrelaterade prylar tar sig allt märkligare uttryck.