Visar inlägg med etikett glädje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett glädje. Visa alla inlägg

lördag, april 04, 2009

Så här ska det se ut...

I sina bästa stunder är rivaliteten mellan olika klubbar både underhållande och begåvad. I sina sämsta stunder består det av våld och hat.

Det här exemplet av supporterhumor är så rolig, fyndig och smart att jag önskat att jag varit en del av densamma...

måndag, oktober 20, 2008

Känner mig som Emil på Prozac

Onekligen lever vi i en märkvärdig tid...

Ena stunden är supportern så där glad som bara riktigt glada supportrar kan vara över en oväntad serieledning. I nästa stund ligger oket på axlarna tungt och påminner om tunga säsonger. Supportern är manodepressiv till sin läggning. Då jag betecknar mig själv som supporter är det bara att acceptera att jag lider av en psykisk sjukdom...

Skämt åsido. Det är inte enkelt just nu. När jag ser laget på plats är jag nöjd med det jag ser, men mellan matcherna oroar jag mig för nästa match. Tänk om jag är glad och sedan går det åt skogen... Då var jag ju glad när jag egentligen borde ha varit orolig. Med andra ord är det lika bra att vara orolig redan från början och hela tiden. Logiskt, begåvat och insiktsfullt? Inte det minsta...

Kom häromdagen att, i det här sammanhanget, tänka på Emil i Lönneberga. Kommer ni ihåg när han inte fick köpa sockerdricka när han var på auktion? Om en liten liknelse tillåts skulle jag vilja säga så här:

Om jag inte får vara glad när Brynäs leder serien; när i hundan ska jag vara glad då?

Emil är en glad kille som njuter av livet. Själv känner jag mig som Emil på Prozac...

onsdag, april 09, 2008

En match kvar

En match kvar i den där serien. En. Sedan väntar ett långt uppehåll inför nästa säsong. En match, 60 minuter och så mycket som står på spel.

Igår var jag i Läkerolen. Det var det värsta jag varit med om. Ishockey är min sport vilket betyder att jag har roligt och trevligt när jag får vara nära mitt lag och min idrott. Gårdagen innehöll mycket lite av dessa varor. Försök med frustration, ångest och oro istället. Under bråkdelen av några minuter var jag glad. Matchen var över och en stunds återhämtning infann sig. Men...

Nu väntar en ny, likadan, match. En seger är ett måste för att det ska gå vägen. Jag kan inte närvara i Rocklunda, jag får inte se matchen på TV och jag klarar inte riktigt av radioreferat. Det blir en mycket, mycket lång kväll.

Kom igen nu, Brynäs IF! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!