Liket lever!

Ryktet om min död är överdrivet! Visserligen har mina livstecken här varit av den mer återhållsamma sorten den senaste tiden, men det finns anledningar.

Under några veckor har jag befunnit mig i en formsvacka som heter duga. Jag har till och med haft tankar om att helt sluta. Tänk er en sliten Peter Hasselblad på dåligt slipade rör och ni kan för ert inre frammana en bild som berättar om tröghet, trötthet och stillsamhet. Ungefär så har jag känt mig under stundom

Mina försök att formulera mig har haft samma nivå som Brynäs representationslag. Ena stunden lika imponerande som insatsen mot Frölunda för att i nästa stund mest påminna om inledningen mot SSK i lördags.

Nu har jag bestämt mig. Det här är självvalt, lustfyllt och väldigt trevligt. Jag bryr mig inte om dem illa formulerade mejlen och kommentarerna som ifrågasatt mina ambitioner. Dom som genom sina ambitioner att förlöjliga mina enkla formuleringar inte lyckats. Jag fortsätter.

Därför ber jag er förbereda er för en vårsäsong där mina kommentarer återigen kommer att vara frekventa. Där min oro kommer att beskrivas med lika känsliga handleder som Esa Keskinens, där min glädje kommer att påminna om Evgenij Davydovs målgester och där mina analyser kommer att söva mer än en hockeyintresserad. Det är jag som bestämmer här. Det är jag som sätter punkt när jag vill. Det är jag som bestämmer.

Välkomna och välkommen åter!

Tack till er!

Jag vet inte att det är mycket att yvas över. Många andra bloggar är mer välbesökta och bättre än min blogg, men jag är ändå lite stolt över att jag idag kunde konstatera att jag haft 25 000 besökare sedan jag startade Sossehockey.

Mängden besök har aldrig varit det viktiga och är det inte nu heller. Jag ville bara skriva om något jag - och många andra - är intresserade av. Ambitionen har varit att genom en hygglig ton ge mitt perspektiv på saker och ting. Ibland har jag lyckats riktigt bra. Andra gånger inte alls.

Tack till alla er som läst, kommenterat och uppmuntrat.

Zambonis och rätten till en egen åsikt

Försöker bearbeta gårdagens resultat genom att surfa runt på favoritbloggar och lusläsa roosters från obskyra lag i Ontario, Canada. Numer kan jag laguppställningar från lag jag inte visste existerade i jakten på lediga backar av kvalitet. Jag lyssnar på musik jag anser är hockeyrelaterad och idag betyder det arg musik från de brittiska öarna och The Zambonis som jag hittade på Spotify. Zambonis kanske är inte den bästa musik jag hört, men hockeyrelaterad det är den.

Det finns dom som tycker jag lever ett märkligt liv och ibland håller jag med. Varför kan jag inte göra som alla andra och istället för att oroa mig över backvärvningar bara invänta det officiella meddelandet på klubbens hemsida? Ingen vet, men många är oroade. Mitt svar är enkelt. Om jag inte oroade mig vore det inte riktigt jag och är det något jag vill så är det att fortsätta att vara just jag.

Jag är en obetydlig bloggare som varken gör från eller till i den stora världen, men som trivs med att få lufta mina åsikter. Det här inlägget ska ses som mitt sätt att visa stöd till bloggare som har rätt att uttrycka sina åsikter utan att bli hånade, slaktade, smutskastade och använda som slagträn i andras märkliga ambitioner att - genom illvilja - göra alltför enkla poänger av vad andra skriver och tänker om sitt lag och sin idrott.

Till er alla

Nu är det bara timmar kvar till säsongen inleds för några av oss elitserievänner.

Just nu lever alla drömmar, alla förhoppningar och alla föreställningar om det egna lagets framtid och framgång. Alla lag har samma poäng och den enda tabell som finns sammanställd är den som är gjord i bokstavsordning - vilket för övrigt är trevlig läsning för oss brynäsare. Om några timmar startar matcherna som kommer att skilja lagen åt.

Jag önskade alla lycka till i ett tidigare inlägg, men jag skickar en särskild lycka-till-hälsning till några som förgyller elitseriesäsongen på sina egna vis. Jag tänker på Lasse på Bättre Hockey, Kent på Sarg Ut, Kristin på Läktaren, Tomas på Brynäsportalen och den skicklige kommentatorn Rubbadubba. Hoppas ni alla får en rolig säsong med sportsliga framgångar för era respektive lag, men framförallt hoppas jag att era formuleringar fortsätter hålla den klass dom gör nu. Ni berikar mitt hockeyliv.

Nu kör vi! Släpp pucken!

Hälften kvar

Eminenta bloggen SargUt har en räknare som räknar ut hur långt det är till nästa match och hur länge sedan den senaste spelades.

Mina vänner! Nu är det bara hälften kvar. Det närmar sig...

Midsommarsill till dem som förgyller min dag

En dag fylld med märkliga arbetsuppgifter är slut. När jag sjunker ned framför datorn och återvänder till de bloggvänner jag så gärna följer konstaterar jag att det finns begåvade, balanserade och fyndiga skribenter runt om i landet.

Människor som hänger sig åt sitt lag och sin sport, men som också har förmågan att lyfta blicken mot andra saker också.

Tack för att ni förgyller mina dagar med era betraktelser om barnsjukhus, åbro-öl, klubbkänslor, märkliga hockeyskador, men kanske framförallt för att ni gör det med smartness utan att döma ut andra supportrar från andra lag.

Jag hoppas ni fortsätter skriva ned era små insikter. Njut nu av lite ledighet och jag hoppas ni får njuta av ett midsommarfirande med nära och kära. Jag hoppas sillen ska smaka.

Glad midsommar!

Humorbefriad supporter

Humor inom elitishockey är en bristvara. Alltför ofta blir vi troende allvarliga och försöker diskutera PP-uppställningar med samma allvar som om vi är på väg att uppfinna ett botemedel mot HIV, hittat lösningen på fattigdomen i världen eller kurerat växthuseffekten. Analyserna blir bara platta då fyndigheterna och elakheterna ska staplas på varandra.

Jag är själv inget undantag. Tvärtom är jag ett praktexemplar av just den sortens humorbefriade supportrar som blir alltför seriös när hockeylivet ska diskuteras. Det är mer än märkligt då de flesta av oss faktiskt tycker att ishockey är det absolut roligaste vi vet.

Därför blev jag väldigt upprymd och glad när jag i min mejlbox hittade den här länken. Det är ett exempel på smart, fyndig och intressant hockeyhumor som jag verkligen njuter av.

Det finns några riktigt begåvade bloggar jag följer som har humor, glimt i ögat och som erbjuder betraktelser som berikar mitt intresse på ett bra sätt. Ni vet vilka dom är för jag vet att ni följer dom själva. Det är skribenter som bjuder oss läsare på det ibland oväntade och fyndiga på ett sätt som gör att läsningen blir till en njutning. Mina egna favoriter hittar ni i min länksamling. Om ni har några exempel som ni tror jag missat får ni gärna tipsa mig om det.

Nä, nu är det dags att återvända till taktiktavlan. Dags att formera en PP-uppställning där Micke Lind inte spelar och där Kahnberg får en roll han trivs med. Somervuori? Det avslöjar jag inte här.

Så här stänger man en öppen dörr

Ibland drabbas jag av insikten att jag skriver självklarheter och betraktelser som egentligen bara tar tid av mig själv och andra.

Men... Så sprang jag på ett Wayne Gretzky-citat och kände att jag kan fortsätta ett tag till. Vad the Great One lär ha sagt? Håll i er. Här kommer insikten vi inte kan vara utan.

"You miss 100% of the shots you never take."

Gott nytt år!

Blev påmind av Bättre hockey om att det är ett nytt år på gång och då passar jag på att önska alla ett riktigt gott nytt år!

Till dig Bättre hockey riktar jag en särskild hälsning för ditt bidrag till bloggvärlden. Du balanserar väl mellan fyndigheter och kunskap, mellan supportern och analytikern och mellan glädje och sorg. Gott nytt på dig!

Till Kristin på Läktaren riktar jag också en hälsning för att du genom din blogg inspirerar andra, men också för att du visar på distans till idrotten på ett sätt som också är viktigt.

Till Brynäsportalen och särskilt Tomas vill jag säga tack för kloka inlägg som får mig att tänka i nya banor.

Avslutningsvis till Brynäsbloggen som jag fått förmånen att skriva krönikor för. Tack för att du vill samarbeta med mig. Det är en ära.

Gott nytt år till alla andra också. Tack för att ni läser, kommenterar och inspirerar.

Inte tippar jag inte...

Min mejlbox fylls med jämna mellanrum med frågor om hur jag tror säsongen kommer att gå. Ni vet tävlingar om vilka lag som handlar på vilken plats och vilka som vinner SM-guld. Det är alltid intressant att se vad andra tänker om mitt lag.

Senast igår var jag inne på den eminenta bloggen Bättre hockey och lät mig inspireras. Bättre hockey är en synnerligen välskriven Luleblogg som ofta får mig att tänka till.

Av princip tippar jag aldrig hur det går, men spekulerar gör jag gärna.

I motsats till många andra tror jag verkligen inte mitt Brynäs spelar kvalserie i år. Visst är hjärtat med i bedömningen, men inte mer än vad det är för andra. Jag tror laget är underskattat. Nu betyder det inte att jag tror på något SM-guld, inte heller semifinal och jag tvivlar på kvartsfinal. Däremot tror jag vi har minst två lag bakom oss.

Jag är inte djärvare än att jag tror att Rögle är ett av dessa lag. Ett annat lag som mycket väl kan få förmånen att möta AIK i kvalserien är ett annat AIK, nämligen Skellefteå. Laget har dragit på sig ett antal spelare som på papperet duger något till, men som kanske inte är de mest laglojala av alla spelare. Kan bli lite fågel eller fisk enligt mig. Men, å andra sidan, är det någonstans hockeyspelare får göra lite som dom vill är det väl i Schtaan. Hur som helst lycka till Skellefteå!

Lule klarade sig ifjol och lärde sig säkert en hel del. Även Lule kan vara ett lag som får problem. Likt Brynäs har de dansat på en slak lina under några år och någon gång måste det antingen vända eller gå åt skogen. Blir något av dessa alternativ sanning i vinter?

Djurgår'n får alltid ihop det, säger de flesta. Håller med, men man vet aldrig...
Timrå har sin stora svaghet i båset. Klarar han uppgiften när det blåser kallt i Timrå ishall? Jag har tidigare nämnt att Nubben till Frölunda är årets värvning i svensk ishockey. Kanske sätter det sina spår redan i år.

Glöm inte heller bort att det alltid är något lag som får det omotiverat jobbigt. Kan det bli SSK den här säsongen?

Ja, ni... Sossehockey gillar inte att tippa och sedan ägnar han sitt längsta inlägg åt vad många andra skulle kalla att tippa. Jaja, jag vet. Stenar och glashus ...

Klarar sig Brynäs den här säsongen då? Jag hoppas det. Det ska i alla fall spelas om det.

Vad ni än gör läs Bättre hockey. Det är en blogg med mycket hjärta, kunnande och smartness.
En gång ska jag bli Bättre på hockey. Men aldrig kan jag bli som Bättre hockey...

Det finns inga mellandagar

Träffade idag en gammal kamrat som menade att det måste vara skönt att ha en mellandag i den där serien. Jag vill bara säga att det finns inga mellandagar. Det finns bara dagar som är mer eller mindre plågsamma.

Nu väntar den viktigaste av uppgifter nämligen den att vinna säsongens sista match. Ja, ni vet att det inte handlar om medaljer, men ni förstår vad jag menar.

Imorgon vid 21.30 kommer det att drickas öl på arenor, i bussar, i lägenheter, i villor, på barer, i grupp och i ensamhet. I huvudsak kommer det att finnas två skäl till varför så sker och vi vet vilka.

Kom igen nu, Brynäs IF! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

Avgörande final

Alla ni som vill veta hur framtidens Brynäs kan komma att se ut har möjligheten att idag följa den helt avgörande SM-finalen för J-20 lag. 14.00 är det nedsläpp i Göteborg. Jag rekommenderar swehockey.se. Håll tummarna för grabbarna. Det är 25 år sedan det här senast hände i föreningen. Låt framtidens spelare visa vägen!

Kom igen nu Emil, Jonathan och allt vad ni heter! Ett guld till Gävle idag!

180 minuter kvar av säsongen

Lördag morgon. Eller egentligen förmiddag. Våren är på gång, men är inte här. Det återstår 180 minuter av säsongen 2007-2008. En säsong som inte motsvarat de förväntningar många bedömare, supportrar och spelare hade i höstas.

Tre matcher kvar. Tre viktiga matcher. En i Gävle, en i skåne och en i Västmanland. Tre matcher som kan bli hur roliga som helst, tre matcher som kan bli minnen för livet och tre matcher som kommer att ge oss förutsättningarna för nästa säsong. För det kommer nya säsonger hur konstigt det än kan kännas just nu.

Kom igen nu, Brendl Boys! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

Kvällen efter

Puh...

Seger odiskutabel, men plågsam. Mitt inre befinner sig i en konstant känslohiss när det gäller årets upplaga av Brynäs.

Pavel, Pavel och Pavel. Vad säger man? En favoritspelare vars glans jag alltid kommer att putsa och vars fana jag håller högt levererar än en gång. Kan han klara det uppdrag vi begär av honom? Jag tror det.

Vilodag imorgon. Det känns bra. Behöver en andhämtning inför Ängelholmsmatchen på söndag. Resultatet i den matchen avgör mycket mitt hälsotillstånd inför tisdagens match mot Leksand.

Nu ska jag vila och ladda inför söndagen.

Kom igen nu, Brendl Boys! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

En tillfrisknad sportchef är tillbaka

I dagens Gefle Dagblad kan vi läsa att Sundlöv är tillbaka. Det är mycket roligt att se att vår sportchef piggnat på sig och åter börjat arbeta. En person med stort hjärta i föreningen hör hemma i föreningen. Låt oss hoppas att Sundlöv får en första bra arbetsvecka med många segrar för representationslaget.

Enligt uppgift ska Sundlöv förbereda nästa säsong. Från hjärtat hoppas jag att sportchefen träffar rätt i sitt lagbygge. Niklas Czarnecki och Sundlöv kan bli den duo som bygger det lag som gör att vi undviker den situation vi nu befinner oss i.

Ni har mitt och många andras stöd.

Dagen före

Det är kvällen före. Kvällen före en av de viktigaste matcherna som jag kan minnas. Det är så annorlunda att spela i den där serien som Mora är med. Här handlar det inte om att vinna slutspelsmatcher eller spela om tabellplaceringar - det handlar bara om att vinna.

Ingen drömsituation med andra ord för människor med ett klent hjärta. Det vill säga sådana som jag. Det är skönt att veta att spelarna Brynäs ställer på isen imorgon är av en annan kaliber än mig. Det är spelare som njuter av att spela avgörande matcher. Spelare som tränar timme ut och timme in, år efter och år och svettdroppe för svettdroppe med bara ett fokus. Att få spela avgörande matcher för den förening man representerar.

Det är med andra ord en stor kväll för de spelare som förberett sig för den här typen av matcher.

Om jag är nervös? Det kan du lita på. Mitt intresse är kanske för stort och mitt engagemang ohälsosamt. Jag vill dock säga att Brynäs IF har glatt mig så många gånger under de år jag följt laget att det därför känns naturligt att också få uppleva den här typen av känslor tillsammans med föreningen.

Kom igen nu, Brendl Boys! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

Några positiva saker

Grattis J-20! Seger i den första finalmatchen mot Frölunda. Starkt jobbat grabbar. Kom ihåg att Johan Alcén, Jacob Markström och Jonathan Carlsson var i Malmö med a-laget samma kväll. Mycket bra jobbat av våra unga spelare. Ett särskilt grattis till Emil Sandin som gjorde ett av målen i juniorfinalen. En spelare som prövats i A-laget redan och har förutsättningar att bli en elitspelare. Kan vi hoppas på en dubbelseger på fredag kväll? Om A-laget slår Mora på hemmais och juniorerna vinner SM-guld genom en seger i Göteborg blir det verklighet.

Rangers kan vara före Devils vid seger i den sista grundseriematchen till helgen. Någon annan än jag som vill vara på plats?

Pavel Brendl gjorde fem poäng senast. Repris på fredag? Hoppas det.

Bäckis siktar in sig på ett slutspel. Tänk om det varit med vårt kära Brynäs istället... Drömma får man fortfarande göra, eller hur?

Förstår varför Pavel väcker känslor

Pavel Brendl. En spelare som vilken normal intresserad hockeysupporter verkar ha åsikter om. Det som förvånar mig är att det är så många som tycker att han är lat och spelar för sig själv.

Pavels uppgift är inte att vara först tillbaka i försvarspelet - även om han är det emellanåt. Hans uppgift är inte heller att med sitt sätt att röra sig på isen ska skicka energi till lagkamrater och supportrar - även om han gör det emellanåt. Pavels uppgift är att producera mål och poäng och det gör han inte emellanåt - det gör han nästan varenda match. Det var därför han kom till vårt representationslag och han levererar. All heder åt vår supertjeck.

Själv är jag så distanslös i min uppfattning om Pavel Brendl att jag längtar till nästa byte han är på isen och njuter varje sekund han har pucken i sin ägo. Han slår passningar som ingen annan i laget kan slå, han tar emot pucken på ett sätt som få andra i hockeyvärlden och han har ett tillslag på pucken som går utanpå det mesta jag sett i hockeyväg.

Pavel är kanske den bäste spelare som någonsin spelat i Brynäs. Han hör definitivt hemma på en topp 10-lista över den största hockeytalang som spelat i Brynäs. Jag håller Börje Salming, Tord Lundström, Mats Näslund, Krobbe Lundberg. Ove Molin och Janne Larsson väldigt högt. Nicklas Bäckström kan bli den störste, men han är inte där än.

Att jag sedan har favoritspelare som inte har haft den största talangen, men stora hjärtan för föreningen är en annan sak. Tommy Melkersson, Michael Sundlöv och Anders Huss är några värda att nämna i sammanhanget. Men bättre än Pavel? Inte en chans!

Jag förstår varför Pavel väcker känslor, men jag förstår inte varför det finns dom som inte känner samma varma känslor för hans hockeykunskaper som jag gör.

Kom igen nu Brendl Boys! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

Det är tvära kast ibland

Förra söndagen såg jag Brynäs spela Rögle sönder och samman. När Kenny Jönsson inte kunde leda sitt lag återstod inte mycket. Två dagar senare satt jag i Madison Square Garden och såg Rangers möta Philadelphia Flyers. Det är tvära kast ibland.

Redan när jag närmade mig The Garden upplevde jag något speciellt. 25 års väntan var över. Jag skulle få se The New York Rangers spela ishockey. För många av er är det kanske inget speciellt att få göra en sådan sak, men för mig var det här stort. Mycket stort.

Matchen var kanske ingen som jag kommer att analysera särskilt länge. Det var en match i mängden som Flyers vinner rättvist i sudden. Men upplevelsen av arena, lag och supportrar var desto större.

Två dagar senare sitter jag på en riktigt bra plats och studerar Henrik Lunquist värma upp. Inser redan under uppvärmningen att ikväll är det Match. På andra sidan står New Jersey Devils. Upplagd för många och starka känslor. Traditionens makt är stor, lagen möts ofta och supportrarna bor inte långt från varandra. Rangers hade inte förlorat mot Devils inför match och förlorade inte den här kvällen heller. Med ett sent mål kunde Rangers vinna med 3-2.

Matchen var bra, men det riktigt stora nöjet för mig var mina bänkgrannar. Människor som liksom mig själv hade följt sitt lag under lång tid. Våra samtal handlade om Sean Averys förändrade roll i laget, Stanley Cup-finalen mot Vancouver 1994 och Rangers-svenskar. Riktigt roligt, underhållande och lärorikt. En kväll som var tänkt att bli ett idrottsminne blev ett minne för livet. Jag tackar Mr Blue och Mr Red and White för lektionen och underhållningen. När vi möttes som hockeysupportrar från var sin sida av Atlanten förstod åtminstone jag idrottens betydelse för möten mellan människor.

Som sagt; det är tvära kast ibland. Brynäs - Rögle på söndagen och Rangers på tisdag och torsdag.

Nu hoppas jag att vi i morgon får en Brynässeger. Jag ska inte till Skåne, men på fredag är jag på plats i Läkerolen. Kom du också!

Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!

Tillbaka från New York

Lämnade Brynäs och bloggen åt sitt öde under en hel vecka. Gick så där resultatmässigt i den där serien, men vi har fortfarande ödet i våra egna händer. Har varit en vecka i New York. Visst är det klantigt att göra det under pågående säsong, men resan planerades när den här serien inte ingick i planerna och en semifinal var uteslutet för mitt kära Brynäs.

Istället för Brynäs mot Rögle och Malmö blev det Rangers mot Flyers och Devils i Madison Square Garden. En stor upplevelse för en som följt Rangers på avstånd sedan Tomas Sandströms dagar i klubben. Återkommer med mer om New York resan i ett senare inlägg.

Kom igen nu, Brendl Boys! Nu gäller det!