Visar inlägg med etikett Jan Larsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jan Larsson. Visa alla inlägg

söndag, oktober 10, 2010

Molin 21

Båsdörren i ena sarghörnet öppnades. Nyspolad is låg färdig. Några puckar låg utanför hemmabåset och en ensam spelare glider in för att värma upp. Han heter Ove Molin och det är bara början på en lång dag för honom.

Igår spelade Ove Molin tillsammans med några utvalda vänner en tack-och-adjö match. Det skulle bli ett värdigt avslut på en lång karriär. Supportrar skulle en sista gång få se honom spela och då tillsammans med spelare som var och en betytt mycket för Ove och Brynäs IF.

Tom Bissett, Janne Larsson, Per Löfström och Ove Molin. Jag hade betalat mycket för att få se en Pär Djoos som femte medlem i den uppställningen. En formation som fullständigt dominerade slutspelet 1999. Ett oväntat guld och en segerfest vi alla minns. Nu räckte det med dom som fanns på plats för att det där välbefinnandet som bara infinner sig när SM-guld bärgas skulle komma krypande.

Anders Gozzi var där. Känslan av att se honom åka på isen var också den speciell. Många påminde mig om Smurfkedjan. Själv mindes jag tre skickliga spelare som lärde mig något mer om hur ishockey också kan spelas.

När matchen var över stod alla dom som kommit två timmar före representationslaget seriematch upp som för att säga farväl till en kär vän. Vi var många som tyckte oss känna Ove i det ögonblicket, men Ove Molins dag var inte över.

När nationalsången var spelad och lagen stod på isen ville klubben också ge sitt officiella tack till Ove. En märkbart rörd spelare stod där i kavaj, med fuktiga händer och fick en sista gång höra sin ramsa som följt honom i 20 år. Den här gången var det inte bara dom gapiga supportrarna som skrek hans namn. Kavajerna i logerna, trenchcoatarna på långsidan och barnfamiljerna på övre läktarna ställde sig också upp och stämde in i ramsan. Jag ska erkänna att jag blev mer än rörd.

En stor spelare sa i våras adjö till ishockeyn. Igår fick hemmapubliken säga adjö till samma spelare. Det tackar jag för.

När ismaskinen redan börjat förbereda för nästa match dröjde han sig kvar som om han ville ta in sitt beslut en sista gång, som om han ville känna idrottspublikens villkorslösa kärlek till hans prestationer och som om han inte ville att det skulle ta slut. När han till slut lämnade isen log jag åt dom minnen som för alltid kommer att vara sammankopplade med hans ryggtavla. Molin. 21.

tisdag, augusti 25, 2009

Minnen som aldrig förtvinar

Vissa spelare etsar sig fast oavsett om jag vill det eller ej. Ibland för att deras blödande hjärta för ishockeyn fått mig att tro - att utan det hjärtat - hade dom aldrig varit elitspelare. Deras talang hade helt enkelt inte räckt till. Vid andra tillfällen är det precis tvärtom. Spelare med så mycket talang att upplevelse av att sitta på sidan och se dom spela blir mer estetisk än idrottslig.

Genom åren har jag haft förmånen att få se spelare av alla sorter och typer, men några dröjer sig kvar. Jevgenij Davydov, Tom Bisset, Pavel Brendl, Tommy Melkersson, Anders Huss, Ove Molin, Nicklas Bäckström, Johan Lindström, Janne Larsson, Jonathan Granström och Per-Johan Johansson är några exempel på spelare jag aldrig kommer att glömma att jag fått se spela i vår tröja. Jag kommer att minnas dom alla - men av helt olika anledningar.

Jag undrar vilka av årets nya spelare som kommer att tränga sig in bland dom som jag - för alltid - kommer att minnas med stor glädje?

torsdag, juli 30, 2009

Ett kungarike för en center?

En av mina äldsta vänner brukar säga att man alltid har behov av en center. Skämtet uppstod i en kassakö på någon bensinmack inför någon av alla de hockeymatcher vi sett tillsammans. Han hade rätt då och frågan är om han inte har rätt nu?

Modern ishockey kräver skickliga spelare, men utomordentliga centrar. Inför den kommande säsongen har frågan om Brynäs centrar är tillräckligt kreativa diskuterats? Defensivt är alla överens om att laget har det som krävs. I spelet utan puck har Brynäs det välbeställt när det gäller centrar, men i offensiven menar vissa att det är allt för klent. Jag förstår vad dom menar och jag håller med. Inte för att jag tror att det blir ett stort problem den kommande säsongen, men visst skulle även jag vilja se centrar som Micke Lind, Janne Larsson, Tony Mårtensson och Johan Davidsson i mitt lag. Nu blir det inte så - och det betyder att vi får se en annan typ av kreativ ishockey än den som spelas med riktigt skickliga centrar.

Brynäs kreativitet finns på forwardssidan. Magnus Kahnberg är ett exempel på kreatör. Ove Molin ett annat och det ska bli mycket intressant att se vad ungdomar som Emil Sandin, Jacob Silfverberg och Anton Rödin kan kreera.

All lagidrott bygger på att man spelar efter det spelarmaterial som finns i laget. Därför kommer ingen att bli överraskad av att Brynäs sätt att spela ishockey den kommande vintern kommer att kännetecknas av hårt defensivt arbete, över- och underordning av varandra och en förhoppning om effektivitet i avgörande målsituationer. Att Brynäs genom sina nyförvärv också skapat förutsättningar för ett mer kreativt och varierat anfallsspel låter jag vara underförstått.

Nä, nu väntar hängmattan... Undra om jag inte ska cykla till Tjorren och köper en rulle Center. Ni vet hur det är; man har alltid behov av en god center...

torsdag, juni 25, 2009

Hall of Fame

Kan inte låta bli att kommentera det faktum att Brian Leetch blivit invald i Hall of Fame. New York Rangers offensive back förtjänar det verkligen.

När Rangers vann Stanley Cup 1994 var målvakten Mike Richter och lagkapten Mark Messier viktiga, men Brian Leetch dominerade isen under hela den säsongen. I finalserien mot Vancouver bidrog Leetch med stil, finess och ett spelsinne som sedan dess stått modell för många unga spelare.

Det finns få spelare jag tycker förtjänar en plats i Hall of Fame, men Brian Leetch är en. Jag är inte ensam. I Rangers supporterbutiker finns det en uppsjö av tröjor, kepsar och annat med Brian Leetch stora ögonblick tryckta på.

Om vi hade ett Elitseriens Hall of Fame finns det naturligtvis några spelare jag skulle vilja välja in. Dom tre första jag skulle föreslå är målvakten Michael Sundlöv, centern Jan Larsson och forwarden Ove Molin. Vem - eller vilka - skulle du vilja ha med i ett Elitseriens Hall of Fame?

onsdag, april 01, 2009

Det blir final för mig med

Då var det klart...

Det blir SM-final även för min del. Läkerolen väntar. Jag sätter mig i bilen och åker de dryga tjugo milen enkel väg för att se J20 spela SM-final i ishockey.

Det skulle vara alltför enkelt att säga att det beror på att A-lagets slutspel blev onödigt kort. Sanningen är att jag verkligen vill se just det här J20 laget spela final. För några blir dessa matcher det största som de kommer att uppleva under sin karriär och för några andra kan det resultera i den första av många titlar. Jag vill se morgondagens a-lagsspelare hantera en stor utmaning och jag vill göra det på plats.

Jag tycker att fler ska ägna kvällen åt ett besök i Läkerol Arena. Stjärnor föds sådana här kvällar. På Brynäs hemsida presenteras en intervju med Janne Larsson. Han tillhörde det lag som för 26 år sedan blev svenska juniormästare i ishockey. För 26 år sedan tändes Janne Larssons, Tomas Sandström och Anders Huss stjärnor.

Vilka stjärnor tänds i Läkerolen onsdagen den 1 april? Ingen vet, men en sak är säker... Du måste vara där för att få uppleva det. Visst ses vi? Tänkte väl det...

måndag, april 28, 2008

Mycket hockey i Brynäs

Satt här och funderade över Sjödins nya roll och tänkte att jag var lite avis på ett sådant jobb. Tänk att ha sin inkomst från att åka runt och titta på spelare, talanger och framtidsnamn. Sämre kan man ha det. Påmindes om att nu börjar det bli lite ordning på saker och ting i vår förening.

Janne Larsson kliver ur kostymen och i träningsstället. Bra. En bländande spelare och en slug taktiker borde vara en tillgång i vårt bås. Sjödda är redan nämnd. Sundlöv som sportchef gör allt med ett Brynäshjärta större än den största av brinnande julbockar. Gällstedt ansvarar för juniorlag. Den minnesgode Brynäsaren glömmer inte Södertäljesonens insats i vår tröja. Behöver jag säga att han var en personlig favorit. Inte?

Det är mycket hockey i Brynäs just nu. Jag tycker det ser bra ut. Var och en gör det dom är bra på. Det är så det ska vara och det är så det är på väg att bli i vår förening. På tiden säger någon. Jag håller med.

tisdag, april 01, 2008

Förstår varför Pavel väcker känslor

Pavel Brendl. En spelare som vilken normal intresserad hockeysupporter verkar ha åsikter om. Det som förvånar mig är att det är så många som tycker att han är lat och spelar för sig själv.

Pavels uppgift är inte att vara först tillbaka i försvarspelet - även om han är det emellanåt. Hans uppgift är inte heller att med sitt sätt att röra sig på isen ska skicka energi till lagkamrater och supportrar - även om han gör det emellanåt. Pavels uppgift är att producera mål och poäng och det gör han inte emellanåt - det gör han nästan varenda match. Det var därför han kom till vårt representationslag och han levererar. All heder åt vår supertjeck.

Själv är jag så distanslös i min uppfattning om Pavel Brendl att jag längtar till nästa byte han är på isen och njuter varje sekund han har pucken i sin ägo. Han slår passningar som ingen annan i laget kan slå, han tar emot pucken på ett sätt som få andra i hockeyvärlden och han har ett tillslag på pucken som går utanpå det mesta jag sett i hockeyväg.

Pavel är kanske den bäste spelare som någonsin spelat i Brynäs. Han hör definitivt hemma på en topp 10-lista över den största hockeytalang som spelat i Brynäs. Jag håller Börje Salming, Tord Lundström, Mats Näslund, Krobbe Lundberg. Ove Molin och Janne Larsson väldigt högt. Nicklas Bäckström kan bli den störste, men han är inte där än.

Att jag sedan har favoritspelare som inte har haft den största talangen, men stora hjärtan för föreningen är en annan sak. Tommy Melkersson, Michael Sundlöv och Anders Huss är några värda att nämna i sammanhanget. Men bättre än Pavel? Inte en chans!

Jag förstår varför Pavel väcker känslor, men jag förstår inte varför det finns dom som inte känner samma varma känslor för hans hockeykunskaper som jag gör.

Kom igen nu Brendl Boys! Fullt fokus på uppgiften! Fullt fokus på Elitserien!