Så kan det gå

Nolan till Gnaget och Widing påstås vara på väg från Davos. Två exbrynäsare som kanske spelar tillsammans nästa säsong?

Mer än en hockeymatch

På något sätt känns det som att matchen mot Luleå är mer än en hockeymatch. En seger kan betyda långt mer än tre nya poäng och en förlust att silly season inleds betydligt tidigare än vad en enkel supporter vill.

Luleå imponerade mot MoDo senast. Luleå är starka inför sin hemmapublik i avgörande matcher. I Luleå har man prenumererat på slutspelsbiljetter ända sedan Adam var länsman och jag tror det beror på något som finns i klubben och dess omgivningar. Det är som att själva tanken på ett missat slutspel skulle innebära att Norrbottensteaterns spegelbild skulle utplånas ur den Norra hamnens blå vatten, att Ormberget skulle bli något annat än ett begåvat rekreationsområde och att Gammelstadens vackra kulturminnen skulle ersättas med lyftkranar och en staty av Jarmo Myllys. Det vore som om Shopping skulle rivas, som om det skulle sluta blåsa svinkallt längs storgatan en januarikväll och som att ölen på Stadspuben inte längre skulle vara god. Ni förstår själva. Det kommer inte att hända.

Jag kan bara hoppas att Brynäs svarar upp på bästa sätt. Nolander är tillbaka i laget vilket innebär sju backar om man ska tro coach Tommy Jonsson. Alexander Sundström är alltså numer back. Markström har en match i kroppen och är säkert inte helt nöjd med gårdagens insats.

Kahnberg var glödhet och Molin var briljant mot SSK och jag hoppas det fortsätter så. Sundqvist vill säkert imponera på KHL-representanter. I den senaste hemmamatchen var en hel sektion bokad av NHL-agenter och dom får gärna vara där igen. Juniorerna visade upp sina allra bästa sidor den kvällen.

Nämen, vad säger ni? Är det inte dags att släppa pucken?

Kom igen nu, Brynäs!

On the road again

Brynäs åker på roadtrip. Två bortamatcher ska spelas och det mot lag som har höga ambitioner. Linköping har inte inlett säsongen som det var tänkt och jag tror att det hade varit bättre att möta dom i lördags än idag.

Linköping har spelat åtta matcher och bara vunnit två. Vi var nog många som trodde dom var på gång när laget vann hemma mot Frölunda, men istället förlorade man borta mot Timrå och det flyt som var tänkt att komma kom av sig.

Nu har laget fått möjligheten att snacka ihop sig under några dagar. Med all säkerhet har man tränat på de detaljer som skiljer dom från att göra sällskap med resten i Fab 4 och därmed lämna den nionde plats man just nu innehar. Brynäs är ett målsnålt lag så här långt, men Linköping har faktiskt bara gjort ett mål mer. Jag satsar således inte mina pengar på ett målkalas.

Brynäs åker till hållplats Linköping med ett större självförtroende än bilparkeringen utanför Ullareds köpcentrum och det kan nog räcka en bit. Brynäs spelar en ishockey som kostar i svett och kondition. Dagarna som gått sedan den senaste matchen har ägnats åt återhämtning och reparation av sargade spelare. Jag är alldeles säker på att Brynäs har en bra chans mot Linköping, men jag är lika övertygad om att Brynäs måste vara på topp för att slå Linköping på bortaplan.

Lars Jonsson kommer att vara saknad och jag hoppas att spelare som Nolander, Sundqvist, Andersén och Hietanen visar vägen för dom andra. Kudroc vet vi var vi har - i alla fall en dag till...

Det skulle vara skönt om laget tog med sig en poäng in i den immiga spelarbussen då bussen inte vänder hem mot Gävle - den fortsätter mot Karlstad...

Jag skickar med en låt som kanske kan passa när spelarna kliver på bussen utanför Cloetta Center?

Hur smakar segerns sötma?

Ett lag som inte vet hur det känns att förlora och ett annat som längtar efter att få luta sig tillbaka i omklädningsrummet och bara njuta av en trepoängare. En match mellan två sådana lag kan väl ändå bara sluta med seger för dom vana, eller...?

När Brynäs imorgon firar 50 år i högsta serien med att möta HV71 på hemmaplan tror jag att vårt Brynäs har en bra chans. Någon gång måste HV förlora säsongens första match och det kan mycket väl bli imorgon kväll. Jag är ganska säker på att lördagens match mot Djurgården kändes som en nästanseger för Brynäs och jag är helt säker på att laget gärna omvandlar den känslan till tre poäng imorgon.

Det blir naturligtvis en svår match. HV 71 spelar powerplay som Zlatan spelar fotboll. Vackert, effektivt och skoningslöst mot motståndarna. Det gäller att inte ta några onödiga - om det nu finns några nödvändiga - utvisningar mot sådana lag. HV är dessutom skickliga på det mesta, men Brynäs kan en sak bättre än smålänningarna och det är att kämpa. Jag tror inte en eventuell seger kommer att påminna om skönhet och estetik stavat med krylliska bokstäver. Tvärtom är det Blåkläder på och tjurskallighet som kan bära laget fram till en segerhyllning av hemmapubliken. Det gör inte heller något om ett eller annat annat felskär uppstår för HV-laget. Däremot får dom gärna uppstå utan att några skador infinner sig.

Läck står i båset och Rödin går in i laget efter att ha värmt upp sig i J20 under helgen. Hermansson sitter på plats nummer 13 bland forwards och Nolander är tillbaka i spel. Ska bli mycket intressant att se hur laget formeras.

Jag tror inget, jag vet inget men jag hoppas desto mer.

Sundlöv gillar Kinderägg

I ett tidigare inlägg undrade jag lite stillsamt om det inte räckte med väntan nu? Det enda jag ville var att Eero Somervuori skulle vara helt klar för Brynäs den kommande säsongen. Jag hade inte högre krav på den här dagen, men det skulle bli mera...

Brynäs visade handlingskraft och ville den här dagen skicka ett tydligt budskap till den numer kravmärkta bloggen Sossehockey. Sundlöv & co presenterade inte bara ett nyförvärv utan två. Dessutom berättade Sportchefen att två kontrakt hade förnyats. Så gör man för att få tyst på en orolig supporter. Det var som om man sagt åt mig att sitta ned i båten, ta av dig mössan, tugga inte med öppen mun eller kan du vara tyst en liten stund på en och samma gång.

Eero Somervuori - En spelare som varit "klar" så länge att jag var övertygad om att han skulle hamna i Skellet. Jag gillar den här värvningen av så många anledningar.

Eddie Läck - Namnet till trots hoppas jag att han håller tätt. Alcén har haft ett ord med i laget och Sundlöv kan sina målvakter. Han har lite att bevisa, men han har fyllt 20 år och blir därmed ålderman bland målvakterna.

Stephen Dixon - Kanadensaren jag trodde jag sett för sista gången. Spelaren som levererar i varje byte. Ingen poängmaskin, men ett säkert kort som ska vara kvar i leken...

Peter Nolander - Den stillsamme backen som alltid tar ett byte, en match och en säsong i taget och som gör det bra.

En Somervuori blev ett kinderägg. Ni vet. Godis på utsidan och trevliga överraskningar inuti...

Jag kommer sent imorgon

Matchen mot Timrå blir intressant att bevittna. Det ser ut att bli ganska mycket folk på läktarna. Idag inhandlades biljetter och "våra" platser var sålda trots att vi försökte boka platserna som alltid brukar vara lediga.

Brynäs får alltså möta en arena där man spelar i ett klart numerärt underläge. Det är säkert bara inspirerande för vårt lag då det brukar triggga de rödvita till enkla misstag och Charles till ogenomtänkta beslut.

Hietanens skada oroar. Vår finländske back och hans rörlighet behöver vi i alla matcher, men särskilt mot lag som Timrå. Det finns en risk att vi får gå hårt på Lars Jonsson och Jörgen Sundqvist vilket leder till att vi kan tappa i offensiv styrka. Nolander, Andersén och Jonathan Carlsson får verkligen visa sina kunskaper imorgon. Jag utgår alltså från att Hietanen inte är ombytt i matchen mot Timrå.

Lind och Sundström saknas. Inget nytt med det, men visst hade jag gärna haft en extra center med i spelarbussen.

Brynäs Oldtimers spelar förmatch. Jag anländer lagom till nedsläpp. Inte för att jag har något mot Brynäs Oldtimers, men jag vill tillbringa så lite tid som möjligt i den arenan...

Bara för några minuter

Tror inte att jag var den ende som tänkte på Ängelholm idag. Först som ett trevligt minne inför match. Sedan som en grynande oro vid 3 - 0. Det fortsatte som en obehaglig påminnelse vid 4 -2. Nu slutade det som ytterligare en viktig insikt om vad årets upplaga av Brynäs kan prestera.

Idag saknade Brynäs Ove Molin och Peter Nolander. Även om jag alltid saknar Molin och Nolander på isen var det viktigt för laget att visa att man klarar några skador. Kan bli riktigt viktigt när laget kommer att drabbas av skador längre fram under säsongen...

Daniel Widing var så tydlig mot kvällens domare att herr Persson tyckte att Daniel skulle vila en riktigt lång stund för att fundera över sin egen formuleringskonst. Alla kedjeformationer fick stuvas om och laget hanterade även det.

Mycket var klart godkänt den här kvällen. Utom en sak. När ska jag få sitta en hel tredje period med känslan av att laget kommer att ro hem alla tre poängen? Det skulle vara så trevligt...

Viktig match på torsdag. Vill så gärna vara på plats, men veckomatch i Lule är inte genomförbart den här gången. Vill dock påminna såväl supportrar som spelare om ledorden. Lagmoral och ödmjukhet. Vi är bara i början på en lång säsong...

Förutom de tre poängen är det något helt annat jag tar med mig från kvällen. Under några minuter trodde jag mig veta hur Ängelholmarna kände sig i lördags. Men bara för några minuter...

Lind och Nolander kvar

Så var det klart! Micke Lind är kvar i Brynäs ett år till. Jag hoppas verkligen hans sista år blir hans bästa år. Eller sista? Vad vet jag. Han kanske har många år kvar nu när hans kropp verkar sitta ihop igen. Firma Lind&Brendl kamperar vidare ytterligare ett år...

Nolander passade på att även han skriva ett nytt ett-års kontrakt. Han är en stabil tillgång på plan och verkar vara en viktig resurs vid sidan av. En bra spelare och en bra kille helt enkelt.

Vet att undertonen kan locka till spekulation om vad jag tycker om att Månsson lämnat till förmån för Skellefteå, men den spekulationen är inte min. Den är någon annans och jag håller inte med.