Hur bra vill unga talanger bli?

Just nu snurrar det många rykten kring unga spelare. Markström till Florida och Pääijärvi till Edmonton är bara två av en mängd rykten som just nu roar - och oroar - hockeyintresserade runt om i Sverige.

Hur mycket är sanning i det vi vanliga dödliga kan ta del av genom pressen och hur mycket är ett spel mellan agenter, ägare och spelare? Ingen vet omfattningen, men att det är ett spel råder det ingen som helst tvekan om.

Jag har verkligen förståelse för att unga spelare vill bli miljonärer - vem vill inte det? - men ibland undrar jag om samma spelare vill veta hur bra hockeyspelare de kan bli?

När ryska oligarker viftar med rubelbunten och när dollarmiljardärerna visar klubbarna på stan har jag stor förståelse för att spelare inser att deras namnteckningar förändrar livet inte bara för dom själva utan även för deras familjer.

Markströms agent har under den senaste tiden uttalat sig och sagt något om att Jacob kan bli kvar i Elitserien i några år. Ett sådant uttalande gillas naturligtvis av en supporter som mig själv utifrån att han skulle spela kvar i vår klubb, men gynnar det Markström själv? Jag tror naturligtvis det. En ung utländsk målvakt i NHL måste vara mycket bra för att få stå. Missförstå mig rätt; Markström kan mycket väl bli den störste av målvakter Sverige producerat, men han är det inte ännu.

Om Markström stannar något år till kan han skaffa sig mer rutin från svåra matcher, internationella matcher och av livet. Jag hoppas - och tror mig veta - att Markström åker när han känner sig redo. Blir det i sommar är det så och jag kommer att önska honom lycka till, men stannar han kommer jag att känna lycka.

Henrik Zetterberg och Peter Forsberg är två bra exempel på spelare som tog ett år extra i Elitserien - och det gynnade dom. Nicklas Bäckström och Mats Sundin tog chansen och åkte som väldigt unga - och det gynnade dom. Vad som är rätt eller fel vet bara den som står inför valet.

Jag har ingen bestämd uppfattning, men visst undrar jag ibland om våra unga talanger verkligen vill veta hur bra de kan bli?

Djurgårdseffekt?

Nu ska jag skriva något som jag aldrig trodde att jag skulle formulera i huvudet och konkretisera i ord. Jag tycker synd om Djurgårdens supportrar.

Många djurgårdare har under de senaste åren vant sig vid att ha ett lag som inte riktigt utmanat om den titel som dom har så många att det räcker till långt fler än Elitseriens alla lag. Nu när det går bra för laget, är lördagsmatch och snart är OS-uppehåll då får dom läsa att det är en Forsbergeffekt.

Jag vill gärna tro att djurgårdarna vallfärdar till Hovet för att se sitt eget lag och inte för att se en motståndare. Kanske gör jag det för att jag själv fungerar på det sättet.

Välförtjänt uppmärksamhet

Vi är många som vet att Lasse på Bättre Hockey är en mycket intressant och skicklig bloggare. En stilist och förebild som med humor, värme och talang förgyller vår hockeyvardag med sina inlägg. Inlägg präglade av hans passion för sporten, Luleå och oss andra som med stort intresse följer minsta kommentar av honom med någon form av mani. Nu vet vi också att han är en fotograf av rang.

Grattis Lasse och jag hoppas att dom som ännu inte uppmärksammat Bättre hockey nu gör det. Om inte annat för att få ett lite Bättre Hockeyliv...

Fyra korta kommentarer

Lauritzen är ett hett villebråd för flera elitserieklubbar. Även om jag gärna ser att Sebastian är kvar i Brynäs känns det väldigt bra att det finns andra som känner igen talang.

Noterar att Peter Forsberg spelar i kväll. Kan efternamnet ha spelat roll för att det inte blev en avstängning? Nej, så är det förstås inte.

Jag skulle inte ligga sömnlös om Brynäs skrev ett långt kontrakt med Jonathan Granström. Jag skulle bara sluta ögonen, andas lugnt väl medveten och - i trygg förvissning - om att det finns någon som tar hand om laget på det där lite bestämda sättet.

Lider särskilt med några grabbar som bor i Ängelholm. Ni vet vilka dom är.

Istället för förvirring

Mellandag i årets Elitserie. Massörer knådar lårkakor och läkare vaccinerar allt som går runt i baseballkeps, mysbrallor och för mycket hårvax. Kassörer och marknadsförare letar sätt att sälja fler biljetter och Tre Kronor ska spela Foppahockey medan andra lutar sig tillbaka på testcykeln.

Rehab- och återhämtningsprogram täcker väggarna i omklädningsrummen och hockeystädernas matrestauranger får oväntade besök. Supportrar åker på semestrar med sina familjer och bloggarna tänker, funderar och spekulerar över kommande matcher.

Sundsvall Hockey tar in spelare från alla håll. J-20 tränaren Jimmie Lindström spelade i helgen och vem vet om inte Pär Djoos kanske tar något byte i matchen mot Siljanslaget på onsdag?

Är det bara jag som hoppas mycket på Jonas Nordquist?

För min egen blir pausen i seriespelet ett tillfälle för återhämtning som ska bedrivas med en liten resa tillsammans med min fru. Goda vänner ger goda insikter om livet utanför ishallarnas lite unkna lukt. Ni vet den där lukten av snabbmat, mänsklig värme och sargade puckar.

Ni vet väl om att det finns en värld där ute? Jag ska pröva att möta den utan rädsla. Det är allt bra tur att frun är med...