Skador som aldrig tar slut

Under den senaste tiden har skadelistan varit lika lång som inköpslistan inför en veckohandling på någon stor livsmedelsbutik förlagd till något industriområde i utkanten av valfri tätort.

Skador, skador, skador... Jag är så trött på skador. Förra gången Brynäs var i Jönköping åkte laget hem med en mörbultad Ove Molin och igår med en sönderskuren Jörgen Sundqvist och en Andreas Dackell med en ömmande axel. Det har inget att göra med just lagets matcher mot HV 71 utan ska mer ses som en illustration av valfri match efter den här säsongens första 35 matcher.

Backförbannelsen vill jag inte ens beröra.

Januari är varje år en viktig månad. Många matcher ska spelas. Grundträning, mentalitet, lagsammanhållning och tålamod ska ställas på prov. De lag som går bra i januari skapar förutsättningar för en trevlig vår. Det är nu truppernas bredd och kompetens sätts på prov.

Brynäs har en lagsammanhållning av det unika slaget. Ingen viker ned sig och ingen väljer den enkla vägen före den rätta. Segern mot Linköping och poängen mot HV är två aktuella exempel.

Imorgon väntar MoDo på hemmaplan. Sundqvist kommer alldeles säkert att vara ombytt och beredd. Han kommer att spela med ett galler lika stort som Dominik Haseks målvaktshjälm. Personligen hoppas jag att Järnkrok får ta en stor del av den istid som ska fördelas i Dackells frånvaro.

Jag hoppas - jag tror inget

Just nu ryktas det om det mesta. Spelare som vi aldrig visste att vi skulle lära oss namnen på ska vara på gång till klubben. Som vanligt rör det sig mer om vad någon vill än vad som är sant, men några har valt att tro på det här.

Den som klarar av att vänta på något som kan bli bra får se hur det slutar.

Själv hoppas jag att det blir två spelare. Jag hoppas mer på lån än signerade kontrakt och jag hoppas en talar svenska och att den andre tar sig fram i världen genom att tala en hygglig engelska.

Sportchefen och hans grupp har frågat styrelsen om resurser och fått några positiva signaler. Jag hoppas - jag tror inget.

Hämnden är inte ljuv

Hämnd. När vi blir rädda skriker vi alltför ofta efter hämnd. Vi vill ha någon att skylla vårt eget tillkortakommande på. Idag fick vi beskedet om att Petri Kokkos skada var värre än vad som först rapporterats. Innan uppdateringen var genomförd började rädda människor skrika efter hårdare straff på gärningsmannen.

Avstängning och böter anses vara lämpliga straff och visst känner också jag de mörkare sidorna tala inom mig, men jag besinnar mig. Inte för att jag är en bättre människa än någon annan utan bara för att jag lyckas besinna mig. Jag tänker att; vad hjälper hämnden Petri Kokko och Brynäs representationslag? Inte på något sätt enligt mig. Självklart ska Hjalmarsson stängas - och det har han redan blivit - på grund av sin handling, men avstängningen är för brottet mot spelets idé och inte för någonting annat. Kokkos smärtsamma väg tillbaka går inte snabbare för att några gnuggar händerna för att hämnden har visat sitt fula tryne.

Jag hoppas att Petri kommer tillbaka snabbare än en upphottad finsk tango, men hoppet står till ett extraordinärt gott finskt läkkött. Jag hoppas Petri förstår hur stor saknaden av honom kommer att vara på isen - och - på läktarna.

Det här inlägget ska ses som ett inlägg där julfriden inte sänkt sig över gård och stuga.

Några felpass i egen zon

Efter att ha sett bilderna från Luleå har jag stor förståelse för att Roger Åkerström påmindes om Hans Norbergs olycka. Ni som är lite äldre kommer alldeles säkert ihåg hur en hel hockeynation visade djup sympati för hans situation.

Med ojämna mellan rum påminns vi om hur förgängligt livet är. Vi blir medvetna om elitidrottens tveeggade svärd. Å ena sidan bär svärdet till framgång, ära och berömmelse och å andra sidan till smärta, rehabträning och avslutade karriärer.

Vi vet alla att elitidrotten är skoningslös. I Hans Norbergs fall var den mer skoningslös än mot många andra. Om jag minns rätt arbetade Hans Norberg för Luleå Hockey i flera år efter den där händelsen. Är det någon som vet vad han gör idag?

Horava i MoDo säger i Expressen: - Jag är beredd att avgå om det är styrelsens vilja. Jag har ett stort ansvar till att det blivit så här. Det är knappast den typen av ansvar ledare och spelare i MoDo vill höra när laget inte riktigt fungerar.

Tycker däremot att Tommy Sjödin visade prov på ledarskap när han i Rosa Bladet kommenterade tacklingen i Läkerolen. – Jag har sett värre knätacklingar än den där i och för sig, men visst är den oschyst och den tar jävligt olyckligt. Jag håller med Sjödin.

Elitidrottens brutala baksida

Söndag. Ytterligare en höstdag som ger kraft har visat sig från sin allra bästa sida. Just den här dagen hade det inte behövts. Minnet efter gårdagens brynäsinsats värmer fortfarande och skulle av egen kraft kunna lysa upp ett mindre samhälle i Norrbotten en midvinternatt. Jag behövde inte ens använda helljuset på bilen när hemresan gick längs en öde E4 genom södra norrlands kustland.

Det här inlägget var tänkt att handla om hur Lars Jonson måste ersättas och det snabbt, om att Sundlöv borde starta en ny insamling av pengar till en backvärvning och om att Kristian Kudroc borde blivit väckt av en sportschef ståendes i portuppgången med ett kontraktsförslag i handen - men jag lyckades hejda mig.

Elitidrottens brutala baksida saknar alltför ofta medlidande med den som drabbas av hårda slag. Igår kväll skadade sig Lars Jonsson och det enda många supportrar har i huvudet är hur han ska ersättas.

Det är en sida av elitidrotten jag inte är stolt över. Självklart reducerar även jag ibland spelarna till teoretiska pjäser på en spelplan där deras mänskliga egenskaper inte alltid är det viktiga. Spelarna fyller en funktion, men inte som enskilda individer utan som byggstenar i ett lag.

Därför försöker jag hejda mig när jag lyssnar till vad telefon och tidningar berättar. Lars Jonsson har blivit skadad. Lars Jonsson och inte en bricka i ett spel. Personen Lars Jonsson har blivit skadad. Ingen annan och ingenting annat. Jag känner inte Jonsson, men jag vill ändå skicka en förutsägbar hälsning från oss supportrar.



Jag kan bara hoppas att Lars Jonssons skada är mindre allvarlig än vad dom första rapporterna redovisar och att han snart är tillbaka. Lars Jonsson kommer att vara saknad i varje byte ända fram tills dess nummer 20 återigen skrinnar in på Läkerolens nyspolade is. Jag ser fram mot den dagen...

Skadorna är här

Läck har enligt Expressen en stressfraktur och blir borta en längre period. Jag var orolig att vi skulle vara tvungna att låna in en målvakt längre fram under säsongen, men inte trodde jag det skulle bli aktuellt redan i slutet av juli.

Med Lindbäck i annat lag och Joacim Eriksson likaså vänds blickarna mot Johan Backlund. Vi får väl se...

Skickar en hälsning till Eddie Läck om ett snabbt tillfrisknande. Stressa inte tillbaka bara. Ta det lugnt.

Hur som helst. Säsongen har börjat - skadesäsongen...

En brusten blindtarm är också en blindtarm

Såg att den gode Somervuori har haft problem med tarmarna. Operation och viloläge väntar den närmaste veckan. Med risk för att låta cynisk tar jag hellre emot dessa bulletiner sittande i kortbrallor på verandan en vacker junikväll än en vinterkall januarikväll framför den öppna spisen.

Vad jag på mitt krampaktiga sätt försöker säga är; Krya på dig, Eero!

Skador som oroar

Enligt tidningsuppgifter ska Djurgår'n ha skadeproblem. Trott det den som vill. Jag väntar och ser hur laget värmer...

Det är skador som hur som helst oroar.

Smärtsamt besked

Länge hoppades jag att det var en långsiktig försiktighetsåtgärd från Brynäs ledning när Lind klev av efter den första perioden i gårdagens match. Nu vet jag bättre.

Micke har en skada. Hur länge han blir borta verkar stå skrivet i stjärnorna, men att jag kommer att sakna honom varje minut han inte spelar är solklart...

Det blev ett smärtsamt besked för Brynäs och ett plågsamt för Micke Lind.

Krya på dig, Micke!

Hansens hand

Mads Hansens hand är skadad. Låt oss hoppas att det inte är allvarligt. Mads är viktig med sin inställning, sitt mod och sitt hjärta. Hoppas att han spelar innan veckan är slut.

Hansens hand är viktig...