Kortisar

Jesper Ollas - Ny mas i laget. Jag tillhör den typen av supportrar som inte bryr mig om spelares ursprung och bakgrund. Välkommen och lycka till!

Andreas Dackell - Kaptenen förlänger. Bra och viktigt. Dackell såg hungrig ut och jag är ganska säker på att Färjestad fått det rejält jobbigt om Kaptenen spelat kvartsfinalerna. Jag tror Dackell kände det också och vill visa att Brynäs under hans ledning kan gå längre i ett slutspel.

Semifinalerna - Färjestad visade klass och AIK trötthet. Resultat därefter. Luleå och Skellefteå visade styrka, fart och vilja. Imponerades av Skellefteås sätt att vinna matcherna. Måste också berömma Adam Larsson.

Finalen - Färjestad. Inte för att jag vill det, men för att det brukar krävas att ett lag förlorar en final innan man vinner en.

Kvalserien - Växjö dominerar hela säsongen och firar redan under helgen. I smyg. MoDo blir kvar i Elitserien. Vinner allt som är kvar och då Tälje slår Rögle i nästa omgång avgör MoDo på hemmaplan. Trott det den som vill.

Även en dyr seger är en seger

Seger i Karlstad. Jag skriver det igen. Seger i Karlstad. Brynäs gör en bortamatch med ett lag som är så sargat att patientsalarna på Länssjukhuset i Gävle framstår som rena vitalitetscentrum. Jag ska inte trötta ut er med skadelistan - den kan ni - men jag tycker det är en bedrift att vinna i Karlstad med bland annat Dackell, Nordquist och Lauritzen borta.

Även om gårdagens triumf var en lagseger av klassiskt snitt går det inte att undvika - och det vill jag inte heller - att nämna Magnus Kahnberg som spelar kontraktshockey på ett härligt vis och Jonathan Granström som spelar granströmhockey med ett hjärta större än Siljanslagets.

Kan Brynäs vända 0-2 i matcher till en semifinalplats? Det är klart man kan, men visst blir det svårt. När den kreative Carl Järnkrok nu också är borta resten av året minskar möjligheterna, men det är i motgång karaktärer prövas och det är nu vi får se vad Lasse Jonsson, Jörgen Sundqvist, Mads Hansen, Dale Clarke är gjorda av.

Förutom att Färjestad förlorade matchen förlorade man också publikmatchen. Dom enskilda FBK-supportrar vi kan se på TV-bilderna har skadat sin klubb på ett sätt som är svårt att begripa. Självklart ska inte FBK ansvara för dessa individers uppfostran och sätt att vara, men när klubben inte klarar av att säkerställa säkerheten för spelarna är det faktiskt klubbens problem.

En kapten mindre

Somnade sent i natt. Jag kommer att sakna Dackell oerhört mycket. Det är nu han skulle visat vägen, varit vår ledare i med och motgång och det var nu det yngre gardet skulle få se vad rutin betyder.

Så blir det inte. Vem som leder laget under slutspelet? Jag både hoppas och tror på Jörgen Sundqvist.

Njuter av varenda sekund när jag ser den igen

Jag erkänner. Det fanns inte mycket i min kropp som signalerade bortaseger. Det enda som talade för var Svedberg i målet. Inte för att han gjorde en exceptionell match eller för att jag inte gillar Greiss. Greiss är given etta, men när Brynäs har haft en given en etta brukar tvåan göra bra matcher när tillfälle ges. Tillfället för Svedberg var den här kvällen.

Brynäs gör en borta match jag kommer att spara. Tidig ledning, underläge, comeback och kontroll. En bortamatch i min smak.

Jag skrev att juniorerna skulle avgöra i ett tidigare inlägg. Rödins förarbete till Dackell är gediget och konsekvent. Järnkroks ledningsmål är direkt och skoningslöst. Det borde kanske räcka för att säga att jag fick rätt, men jag lyfter fram rutinen i laget.

Den kontroll laget presterade i den tredje perioden bar rutinens signum. Det ska sägas att Luleå var oväntat bleka i slutet av matchen, men ingen i Brynäs behöver lämna Luleå med något annat än stolthet.

Jag hoppas dom stannade till vid Max nere i hamnen och beställde var sin plusmeny. Det är dom värda efter kvällens insats.

Ett välkommnande som dröjer

Hemmamatch mot Allmänna Idrottsklubben. Chocken från i tisdags har släppt och Dackells ursäkt till Greiss var på sin plats.

Historiska matcher kan man inte påverka, men däremot kommande. Därför förväntar jag mig Brynäs representationslag på isen idag och inte det lag som spelade matchen i Södertälje.

Det vore skönt om alla i laget ikväll visar alla tvivlare att SSK-matchen var en undantagsmatch.

Greiss fick ingen rolig debut. Han behöver spela några matcher för att komma in i laget och jag var säker på att lagkamraterna skulle spela för honom för att på så sätt hälsa honom välkommen till laget. Dom får göra det ikväll istället. Jag hoppas hemmapubliken också visar Thomas Greiss att han är välkommen till klubben.

Allmänna Idrottsklubben är ett lag jag har stor respekt för. AIK är inget lag kan jämföras med något annat. Det är en underdogråtta som känner att varje poäng är en framgång och där trycket kommer från spelarnas egen ambition och professionalitet. Sådana lag kan skrämma slag på vilket motstånd som helst - och det alla dagar i veckan. Men det är också ett lag som kan förlora mot alla lag i seriesystemet. Jag hoppas Brynäs visar att pastillen ligger rätt i munnen, att kaffet är nybryggt och att den tredje perioden blir en epilog som handlar om hur man kontrollerar en redan vunnen match. Det är vad jag hoppas.

Tack Brynäs

Det finns inget vackrare än segrar över motståndare som anses vara bättre. Det finns inget större än att visa tvivlare att gemensam beslutsamhet kan visa vägen framåt och uppåt. Det finns inget skönare än när uppsatta mål blir verklighet.

Brynäs kommer att vara ett av dom åtta lag som ska spela kvartsfinal i årets SM-slutspel i ishockey. För mig är det stort att laget som många tippade i kvalserien lyckades med uppgiften. Den här kvällen är en kväll jag kommer att minnas med stor glädje.

När jag tänker tillbaka på säsongen minns jag Lars Jonssons blodfyllda skridsko, Petri Kokkos smärtsamma rörelser liggande på isen, Eeros Somervuoris skoterhjälm, Niclas Anderséns ömmande axel, Markströms fantastiska målvaktsspel och jag minns Michael Sundlövs värvningar av Kahnberg och Nordquist.

Jag kommer inte att glömma de ledord som representationslaget burit med sig som gemensamma överenskommelser. Jag kommer aldrig att glömma Dackells ledarskap, Molins vilja att vinna och närhelst ni väcker mig kommer jag att kunna rabbla upp matcher där stjärnor som Järnkrok, Rödin och Silfverberg fötts. Jag kommer att ta fram gamla matcher för att se Hietanen göra topprestation efter topprestation och när Lauritzen gör matcher som ikväll vill jag inte se honom i någon annan tröja än vår.

Jag vill ha Dixons tröja hängande på min arbetsplats som en påminnelse om vad som händer när talang och hårt arbete sammanförs och jag blir glad när jag ser Läcks matcher under junior-VM. Jag känner stolthet över att föreningen valde att spara på annat än ungdomar och juniorer. Jag vill hylla tränare och ledare i allehanda småklubbar och jag tackar gud för uterinkar och ismaskinsförare.

Jag känner mig som en vinnare på valfri gala som är rädd för att glömma någon tacka - och det har jag redan gjort. Däremot tror jag ingen kan missta sig över vad jag känner. Jag tror pucken är inne.

När Brynäs leder med 3 - 0 mot HV 71 med några minuter kvar av matchen och flera spelare hänsynslöst täcker skott för att Markströms ska få hålla nollan blir det tydligt vad det här laget är gjort av. Det är ett Lag och ingen samling individer. Det är ett lag som visat hockeysverige vad som kan hända när man bestämmer sig för att vara något mer än bara individer.

Mitt Brynäs - just ikväll känns det som Mitt Brynäs - har rest sig gång på gång. Vunnit matcher, brutit mönster och bestämt sig för att inte bli det stryklag många tippat dom att bli.

Min stolthet över den prestation årets lag klarat av att genomföra är stor och ändå är det om nio dagar allt börjar.

Slutspel? Visst får det vilken hockeysupporter som helst att få något drömskt i blicken och visst ler vi alla inombords när vi vet att vårt lag kvalificerat sig för det bästa svensk idrott kan erbjuda; SM-slutspel i ishockey. Det är nu det roliga börjar och Brynäs kommer att delta.

Tack Brynäs för att ni den här kvällen - och många andra kvällar - gjort mitt liv lite enklare att hantera och tack för att ni får mig att längta.

Viktig seger gav viktiga poäng

Jag har precis kommit hem efter en onödigt lång hemresa från Gävle och jag är riktigt nöjd med mitt lag.

Brynäs första minuter av matchen hade en del att önska, men vad gör väl det när Eero Somervouri gör 1-0. Förstaformationen gör mål trots att man inte glänser. Man gör det för att formationens lägstanivå är hög. Innan målet kommer till genomför man ett antal passningar som är skolboksexempel på hur det ska se ut när spelet inte fungerar som man vill, men man ändå vill underlätta för sina lagkompisar. Somervuori spelar på öppna ytor, Dixon och Dackell vänder några gånger på Luleås försvar och till slut har Eero the Hero via målburens alla stolpar gjort 1-0.

Än en gång blir jag glad när Rödin, Silfverberg och kanske främst Järnkrok är på isen. Kloka spelare som kompletterar varandra och spelar seniorishockey trots sin unga ålder. Imponerad är det ord jag söker.

Lagen spelar inte snällt mot varandra och när Lauritzen blir skadad är vi många som blir oroade över var den här matchen ska sluta. Det lugnar ned sig och spelarna tar ansvar för sitt eget beteende.

Som åskådare - på plats i arenan - får man ta del av mycket som aldrig syns framför tv-apparaten och jag konstaterar att det var inte artigheter och vänliga klappar på axeln som utbyttes i de vinklar som kamerorna inte kommer åt.

Markström är stor i matchavslutningen, men han fick mycket hjälp av sina lagkamrater vid några av skotten i slutminuterna. En delad poäng hade kanske varit mest rättvist, men då ishockey inte är en bedömningsidrott utan en sport där flest mål vinner fyller jag på poängkontot med tre nya och mycket viktiga poäng.

Vi ser ibland olika matcher som en konsekvens av att vi följer olika lag och det trots att det är samma spelare på isen. Vi följer våra egna spelare på ett annat sätt än motståndarna. Vi är - kort sagt - färgade av våra egna klubbfärger och våra känslor för våra respektive lag.

För min del såg jag en match fylld av kamp och mindre av finess, en match där spelare gick över gränsen mer än en gång och en match som slutar på ett - för mig - mycket tillfredsställande sätt. Det ligger i sakens natur att jag skulle vara överraskad om någon Luleåsupporter håller med mig på den punkten.

En seger är alltid en seger

Match ett är avklarad och det blev seger. Brynäs vinner med 4-2 efter en match som inte ens kunde glädja en tränare.

Redan tidigt under den första perioden märks det att lagen vet om att resultatet kommer att bli viktigt. Matchen innehåller inte mycket som kan kallas godsaker. Den här matchen handlade bara om poäng och ingenting annat.

Brynäs vinner för att man är ett något bättre lag och fattar några fler kloka beslut än vad SSK gör den här kvällen.

Trots spänningen inför och under matchen kikade jag lite extra på SSK den här kvällen. Skulle jag lära mig något om ishockey när desperathockey á la Södertälje Sport mötte svetthockey modell Brynäs? Jag tycker Klasen visar klass och driver på laget i den sista perioden. Kent på SargUt hade inför match talat sig varm om unge Tim Heed. Jag måste erkänna att den killen ser ut att ha så mycket talang att stoltheten borde vara påtaglig i den gamle Frölunda och SSK profilen Jonas Heeds föräldrahjärta. Den här kvällen spelade han ingen framträdande roll, men han ser onekligen ut att ha mycket ishockey i sin unga kropp.

I Brynäs lyfter jag gärna Dackell, Molin, Granström, Sundström och alla backar. En stabil insats gav tre poäng.

Ossi-Petteri Grönholm då? Jodå, det gick bra. Det syns att en han spelat i Finland. Han spelar rakare än många andra och även om han blir rejält lurad av Klasen ska han ha godkänt. Det ska bli intressant att se vad Ossi-Petteri kan bidra med när han spelat några matcher med representationslaget.

Seger i match ett. Nu väntar Bandyklubben på bortaplan. Jag hoppas inget av lagen drabbas av några knäskador på lördag.

Då var det dags igen

Då var det dags för match igen. Brynäs möter MoDo i en match som kan få stor betydelse för säsongen. En seger för Brynäs och det skiljer sex poäng vilket betyder att MoDo i praktiken måste vinna tre matcher fler under dom återstående omgångarna för att gå förbi. Självklart ingen omöjlig uppgift, men trots allt en uppgift som måste utföras. Förlust för vårt lag och det är endast målskillnad som skiljer.

Scarface Sundqvist spelar självklart ikväll. Jag har svårt att se vilken typ av skada som skulle hålla honom från isen just nu. Dackell har svårt att röra en axel och spelar förmodligen inte.

Många vill ha en ny back till laget - det vill jag också. Frågan är bara vem som vågar skriva under ett kontrakt som back i Brynäs den här säsongen? Å andra sidan vill jag att det ska vara en back av hög kvalitet och att i januari få tag i en sådan är inte bara svårt - det kostar pengar också...

Det är skönt att veta att ingen i laget åker buss till matchen idag.

Visst är vi väl överens om att Rödin ska in i laget?

Kom igen nu, Brynäs!

Skador som aldrig tar slut

Under den senaste tiden har skadelistan varit lika lång som inköpslistan inför en veckohandling på någon stor livsmedelsbutik förlagd till något industriområde i utkanten av valfri tätort.

Skador, skador, skador... Jag är så trött på skador. Förra gången Brynäs var i Jönköping åkte laget hem med en mörbultad Ove Molin och igår med en sönderskuren Jörgen Sundqvist och en Andreas Dackell med en ömmande axel. Det har inget att göra med just lagets matcher mot HV 71 utan ska mer ses som en illustration av valfri match efter den här säsongens första 35 matcher.

Backförbannelsen vill jag inte ens beröra.

Januari är varje år en viktig månad. Många matcher ska spelas. Grundträning, mentalitet, lagsammanhållning och tålamod ska ställas på prov. De lag som går bra i januari skapar förutsättningar för en trevlig vår. Det är nu truppernas bredd och kompetens sätts på prov.

Brynäs har en lagsammanhållning av det unika slaget. Ingen viker ned sig och ingen väljer den enkla vägen före den rätta. Segern mot Linköping och poängen mot HV är två aktuella exempel.

Imorgon väntar MoDo på hemmaplan. Sundqvist kommer alldeles säkert att vara ombytt och beredd. Han kommer att spela med ett galler lika stort som Dominik Haseks målvaktshjälm. Personligen hoppas jag att Järnkrok får ta en stor del av den istid som ska fördelas i Dackells frånvaro.

Det var väl en trevlig avslutning på året?

Den brynäsare som inför match kände sig säker på seger mot Linköping ska ni inte tro på. En sådan supporter lever i förnekelse.

Nu spelar det ingen roll vad vi trodde innan match. Seger blev det ändå. Jonathan "Poängkungen" Granström gör som han vill på isen och öser in poäng just nu. Altmeister Dackell gör tre poäng i den sista perioden. Läck är så bra att man nästan inte kommer ihåg vad Markström heter, men bara nästan.

Jag har gårdagens JVM-match i närminnet och längtar tills dess Anton Rödin återvänder till Läkerolen. Czarnecki får säga vad han vill - Rödin borde rymmas bland tolv forwards i Brynäs. Kanske bland nio.

En god Brynäsvän till mig brukar påminna om att långa sviter av matcher utan - eller av - förluster alltid får ett slut. Den här hösten har haft rätt flera gånger. Inför den här matchen påminde han inte om Linköpings långa segersvit, men det viktiga var att den bröts.

Jag gläds med laget den här kvällen och jag ber samtidigt att få önska dem - och alla andra som känner sig träffade - ett riktigt gott nytt år!

Skador, ersättare och stekta ägg

Petri Kokko kom till Brynäs och har bara spelat bättre och bättre - fram till igår kväll. Nu väntar rehabträning och förhoppningar om mirakelkurer. Jag hoppas resultatet från den magnetiska röntgenundersökningen ska stilla den värsta oron.

Dackell är inte heller helt kurant och kan komma att missa de närmaste matcherna. Lagkaptenen behövs på isen och även om rapporterna har mindre bokstäver än de i Kokkos journal finns det anledning att känna anspänning.

Simon Löf och Calle Järnkrok är beredda att spela, men att begära att dessa ungdomar ska ersätta de skadade är att begära för mycket. Å andra sidan ser Nordquist pigg ut, Kahnberg är målsugen och Somervuori steker vi ägg på.

Kaptenen är tillbaka

Vi är några som genom åren återkommande diskuterat lagkaptenens betydelse i ett lag. Långt ifrån alltid har vi varit överens. Igår var vi dock helt ense. Brynäs har saknat Kapten Dackell. Inte bara för att han är Kaptenen utan lika mycket - om inte mer - för hans roll i såväl boxplay som powerplay.

När Brynäs möter Luleå är Dackell tillbaka. I och med det känner vi som samtalade med varandra oss något tryggare. Inte lugnare och mindre orolig - tryggare...

I och med att Dackell spelar får vi också se ett Brynäs med bättre balans. Dackell ska spela med lagets kanske hetaste forwards - Stephen Dixon och Sebastian Lauritzen. Det lovar gott.

Jag har saknat Dackell. Både som kapten och spelare. Nu behöver jag inte sakna längre. Istället kan jag börja hoppas.

Vår kapten

Kapten Dackells skada är något helt annat än ett virus. Jag kan bara hoppas att det finns en lösning på hans problem. I ExPressen påstås det vara en gammal skada som gör sig påmind. Resultat av en sju år gammal våldsam tackling. Jag kommer speciellt ihåg en tackling. Dackell fick den av den där Lindroos. Kommer ni ihåg?



Jag skickar också med en hälsning till Kapten Dackell från många av oss supportrar.

Näsdukar och en match med hög temperatur

Brynäs möter Rögle i kväll. För oss som sett Brynäs under dem senaste åren blir det många kända ansikten på isen. Normalt sett unnar jag Jakob Johansson och Daniel Glimmenvall framgång med sitt Rögle. Gunnar Persson förtjänar segrar och det är fler än tuggummiförsäljarna i Ängelholm som uppskattar Tommy Sjödin. För egen del reduceras dock dessa personer till hinder, utmaningar och anonyma motståndare så fort pucken släpps.

Kahnberg och Somervuori i samma lina? Jag tror väldigt mycket på kombinationen av kvalitetsspelare. När Nordquist ansluter efter uppehållet kan han mycket väl gå in som center mellan dessa forwards. En i mina ögon intressant förstaformation.

Kahnbergs måltorka skrivs det om i lokalpress och många supportrar undrar också hur länge det ska dröja innan Magnus sätter sitt första mål i Brynäsfärger. Det gör jag också, men jag är inte missnöjd med Kahnberg. Tvärtom är han en spelare som tar ansvar och är kreativ i varje byte. Han har sina mållägen och som många andra vana målskyttar kommer det att lossna. En dag - kanske redan idag - kommer det ögonblick då Kahnberg bara ser målnätet och ingen målvakt, den stund då känslan av att det är omöjligt att missa infinner sig och den match då Kahnberg lutar huvudet bakåt och skriker av befrielse. Jag vet det, Kahnberg vet det och ni vet det.

Brynäs saknar några tongivande spelare. Dackell har varit sjuk en tid och verkar inte spela ikväll. Lars Jonsson är inte heller ombytt. Ni vet vad som är problemet. Jag hoppas Lauritzens fina form håller i sig och det här kan mycket väl vara den match då Rödin och Silfverberg visar varför klubben skrev a-lagskontrakt med dom.

Dackell och jag verkar för övrigt ha samma virus. Vi missar matchen ikväll. I mitt fall handlar det om en förkylning som omfattar feber, halsont och så många näsdukar att pappersindustrin ser en ljusning på orderingången. Det är andra gången den här säsongen jag inte får se Brynäs på hemmaplan. Jag brukar inte missa fler matcher än så under en säsong och därför antar jag att mina bänkgrannar får dras med mig under resten av säsongen.

Jag tror inget, vet inget, men jag hoppas på poäng...

Viktig match med ändrade förutsättningar

I dagens GD aviseras förändringar i representationslagets kedjeformationer. Den mest intressanta är den med Hansen, Somervuori och Kahnberg. Somervuori är het, Hansen klok och Kahnberg får spelrum.

Jag ska - trots min långvariga förkylning - göra ett försök att se matchen på plats. Jag vill inte missa den här matchen. Det är dessa matcher Brynäs behöver vinna. När dessutom Calle Järnkrok ska spela blir det än mer intressant att se vad han kan göra mot de lite större pojkarna.

Det blir ytterligare en match då Kapten Dackell kommer att saknas i laget... Nu får han bli frisk.

Ett Rögle med extra mycket tändning

Brynäs tar emot Rögle BK från Ängelholm på torsdag. Tränarna i Rögle hade en del synpunkter på sitt lags uppträdande efter matchen mot Frölunda. Det är dom inte ensamma om - men till det återkommer jag en annan gång.

Skåningarna har en hel femma med extra tändning i laget. Alcén, Bröderna Johansson och Glimmenvall samt tränarduon Persson och Sjödin skulle mer än gärna åka hem till Biltvättarstaden Ängelholm med tre poäng mot Brynäs. Om sedan Månsson också kommer in i laget till på torsdag blir det rätt många som gör ett återbesök i Läkerolen.

Brynäs kommer alldeles säkert att få möta ett Rögle som spelar riktigt tillknäppt i egen zon och med ett offensivt spel som går på chans. Sådana lag passar Brynäs ganska illa, men om Kapten Dackell är tillbaka får vi kanske se ett mer effektivt powerplay än vad som var fallet i Karlstad.

Vi med nervösa drag vet att ishockey kan vara skadligt för hjärtat. Supportern i Rögle som fick uppsöka sjukhus kan vara av samma typ som jag själv. Jag hoppas verkligen han blir frisk och att han snart får återse sitt favoritlag från sin favoritplats. En särskild ta-hand-om-dig hälsning till dig.

Skickar också med en hälsning till Lars Jonsson också. Jag hoppas rehabträningen går bra.

Avkopplande Allsvenskan

Allsvensk hockey kan vara trevligt. Inte alls lika nervöst som nervöst som när Brynäs spelar. Man kan småprata med bänkgrannen, studera kommunikationen mellan backar och målvakter och studera samspelet mellan huvuddomare och linjedomare. Jag kan faktiskt rekommendera det till fler.

Thegel fick en assist i matchen, men spelade bara två perioder. I slutet av den andra perioden ser jag hur den mustaschprydde materialförvaltaren i Sundsvall pressar en ispåse mot Thegels vänstra lår. Thegel kommer inte ut till spel i den tredje perioden. Tråkigt för oss som gillar hans sätt att spela ishockey, men mest tråkigt för Thegel.

Djoos är underhållande att studera. Engagerad, entusiastisk och emotionell i sitt sätt att leda laget står han på avbytarbänken under stora delar av matchen. Mest underhållande var samtalet Djoos hade med domare Claesson. Dom stod 25 meter från varandra och såg ut att läsa varandras läppar. Dom var inte överens - om jag säger som så...

Nåja, Brynäs möter Lila Familjen imorgon. Kapten Dackell vilar även i matchen mot Färjestad. Jag skulle vara mer än överraskad om Brynäs inte är hetare imorgon än vad som var fallet igår. Om det sedan räcker till poäng återstår att se. De Lila gillade inte den senaste förlusten och vill imorgon visa varandra någonting helt annat.

Den andra dagen

Ikväll är det ny match för Brynäs. Timrå är på andra sidan och gårdagens inledning är inte att föredra. Kvällens motstånd är ett betydligt bättre lag än Sundsvall. Dackell kommer tillbaka och Markström ska stå. Min nya favorit Victor Berglind har åkt vidare för nya uppdrag vilket betyder att Morgan Hassel kliver in som sjätte back.

Det kommer att krävas ett bättre Brynäs än vad som visades upp igår kväll, men varför skulle vi inte få se det ?

Dagens Nordquist? Ingen aning. Lugnt och stilla.

Kortheter i kortbyxeväder

På väg till säsongens första match kastar jag inte ett inlägg. Det är varmt ute och jag tycker det ska bli härligt att sätta mig i en ishall.

Klubbarna är enligt flera uppgifter överens om Nordquist. Jag avvaktar...

Fem man borta, Dackell vilar och Sundsvall står för motståndet. Vi får hoppas det blir något att skriva hem om...