Kom hem sent igår kväll. Sliten av intrycken och utan lust att kommentera lagets insats. Idag konstaterar jag bara att något borde sägas.
Resan hem ägnades åt eftertanke. Brynäs var inte riktigt nära i mer än 20 minuter. Under den första perioden skapade Brynäs två -
riktigt - bra målchanser och det hade varit riktigt intressant att se vad vårt lag presterat om man fått göra ledningsmålet.
Att det sedan inte spelat någon roll för slutresultatet spelar kanske mindre roll. Brynäs möter ett klasslag i ruskig form. FBK är bra just nu. Man mäker att laget är fokuserat. Varje avblåsning diskuteras, varje spelare som missar en markering får en korrigering av coacher och lagkamrater.
Brynäs har en tuff uppgift framför sig. Kan man röra FBK i någon eller några av dem kommande matcherna? Jag tror det, men det kommer att krävas en hel del av laget.
Jag ville bara njuta av slutspelshockey, men jag skulle ljuga om jag påstod att jag njöt. Det finns ingen njutning i förluster. Det är skönt att veta att mina plågsamma minnen kan förändras redan imorgon.
Imorgon hoppas jag på en mer kreativ Widing, en elakare Granström, en Lind i PP och mer fart under rören på 16 och Molin. Jag hoppas på en Lars Jonsson som visar offensivlusta och ett fysiskt spel av Andersén som påminner mig om Melkersson. Kom igen nu, Brynäs! Det är slutspel och nu ska klubbmärket försvaras till sista svettdroppe.
Jag har inga råd att ge - bara tilltro till ert uppdrag!