Sportklubben kommer på besök

Äntligen är skinkan svald, musten avslagen och det sista julklappspappret har givit den sista värmen i den öppna spisen. Med nyfådda vantar, halsdukar och med färgglada mössor möts idag tusentals människor kring den sport vi håller så högt.

I Gävle möter vårt - ni vet att man får säga så när man vill skicka en signal om att man tycker om sitt lag - Brynäs Södertälje Sportklubb. Fin besök av Almtorp om ni frågar mig och ett annat typ av besök av vagabonden som sent kom till SSK.

Brynäs har svårt för SSK den här säsongen och får det alldeles säkert i eftermiddag också. Jag sätter mitt hopp till Thomas Greiss och Emil Sandin. En spelare som visat en form som gör hockeysverige avundsjukt och en annan som vill visa att Mora visserligen är vackert, men ingen plats dit han vill återvända för att spela ishockey.

Det ska bli intressant att se vilket lag som slutade äta i tid inför match. Hunger är en viktig ingrediens i ishockey...

Kom igen nu, Brynäs!

Järnkrok slog in en fin juklapp

Seger i sudden mot HV 71 på bortaplan. Visst det är seriespel, men det var också sista matchen inför ett lite längre uppehåll i matchandet.

Brynäs tar återigen ledningen och målet signerades precis som i torsdags av Anton Rödin. Han har koll på när första nedsläpp är. Mot Timrå gjorde han det själv och igår erbjöd han Jonathan Carlsson att göra matchens första mål.

Brynäs som haft problem att ta poäng på bortaplan under hösten har kommit igång ordentligt. Matcherna i Jönköping brukar vara mer än svåra och gårdagen var inget undantag. Till skillnad från timråmatchen spelade laget bestämt, tydligt och rejält. Det var mer mitt Brynäs än det jag fick se i segern mot laget från Medelpad.

Jonathan Carlsson visar klass. Att som han komma in från platsen bredvid materialförvaltaren och inte bara göra två mål utan också helhetssyn och ambition värmde. Det verkar vara bra kommunikation mellan dom som tar ut laget och dom som vilar.

Thomas Greiss visar återigen styrka och professionalitet. Gör räddningar som ska göras och lägger till några vi hoppats han skulle göra. När Greiss spelar som igår och laget håller defensiv klass blir Brynäs svårslagna.

Carl Järnkrok följde jag lite extra. Inte bara för att han åker och spelar juniorhockey ett tag utan mest för att se hur han spelar ishockey. Han arbetar hårdast, vågar mest och kommunicerar med sina medspelare med ord, kropp och vilja. Inspirerande och lärorikt.

Nåja. För några dagar sedan fick jag se en riktigt dålig match mellan två lag som inte kunde bättre den dagen. Igår fick jag se en match som visade upp något helt annat. Min uppfattning är att det var motståndet som gjorde det. HV 71 spelar en intelligent ishockey och har spelare med yttersta spetskompetens. Titta bara på Johan Davidssons framspelning på ett av målen. Godis, godis, godis. Brynäs är bättre mot bättre lag. En svaghet i sig, men en styrka så länge man vinner matcherna mot lagen som ligger bakom i tabellen.

Tack för julklappen, Carl! Stenhårt, välplacerat och mycket välkommet.

Respekt trots allt

Vi var ganska många som förväntansfullt tagit oss till Läkerol Arena igår kväll. Brynäs hade en topprestation från tisdagens match mot Linköping med sig in på isen och enligt rapporterna hade Timrå varit allt annat än dåligt mot Skellefteå. Kunde det vara två lag i storform som skulle mötas? Skulle vi få se två lag högprestera tillsammans och skapa en tillställning vi sent skulle glömma?

Nej.

Istället är det möjligt att jag igår bevittnade en av de spelmässigt sämsta matcherna jag sett på elitserienivå. Slarvigt, hafsigt, tempofattigt och slitet är några begrepp som jag kan tänka mig att använda för att beskriva det jag fick se. Det bästa var naturligtvis segern, men i övrigt inskränkte sig de spelmässiga sevärdheterna till Thomas Greiss målvaktsspel, Jonas Nordquist kunnande och Carl Järnkroks...? Ja, hur beskriver man den här lille store spelaren på ett nytt sätt? Jag vet inte. Istället konstaterar jag bara att han är en spelare jag kommer att minnas långt efter att han avslutat sin karriär. Nog om själva spelet på isen.

Det är egentligen två andra saker som gjorde intryck på mig.

Perra Johnsson lämnar sitt bås med några sekunder kvar och om det tvistar väl de lärda om huruvida det är riktigt, men det är sen det händer. På vägen ut mot omklädningsrummet klappar han om brynässpelarna och tar Cz i hand. Ett fint exempel på ledarskap när det är som bäst. Respekt för dig, Perra. Respekt.

När matchen är avslutad försvinner timråspelarna ut från isen lika snabbt som ett slagskott av Pavel Brendl. Ensam står Gustaf Lindvall - Sundsvall hockeys reservmålvakt för övrigt - kvar för att ta emot priset som Timrås bästa spelare. När han sakta glider av isen - förmodligen väldigt nöjd med sin insats - åker Alexander Sundström till honom och överlämnar matchpucken. Ingen timråspelare mindes att det var debutmatch och att han hållit nollan. Sundström gjorde det. Ett fint exempel på gentlemannaskap. Respekt för dig, Alex. Respekt.

Ibland är det inte matcherna man kommer att minnas. Ibland är det enskilda spelare och ledare som gör det värt att betala entré.

Njuter av varenda sekund när jag ser den igen

Jag erkänner. Det fanns inte mycket i min kropp som signalerade bortaseger. Det enda som talade för var Svedberg i målet. Inte för att han gjorde en exceptionell match eller för att jag inte gillar Greiss. Greiss är given etta, men när Brynäs har haft en given en etta brukar tvåan göra bra matcher när tillfälle ges. Tillfället för Svedberg var den här kvällen.

Brynäs gör en borta match jag kommer att spara. Tidig ledning, underläge, comeback och kontroll. En bortamatch i min smak.

Jag skrev att juniorerna skulle avgöra i ett tidigare inlägg. Rödins förarbete till Dackell är gediget och konsekvent. Järnkroks ledningsmål är direkt och skoningslöst. Det borde kanske räcka för att säga att jag fick rätt, men jag lyfter fram rutinen i laget.

Den kontroll laget presterade i den tredje perioden bar rutinens signum. Det ska sägas att Luleå var oväntat bleka i slutet av matchen, men ingen i Brynäs behöver lämna Luleå med något annat än stolthet.

Jag hoppas dom stannade till vid Max nere i hamnen och beställde var sin plusmeny. Det är dom värda efter kvällens insats.

Känsliga handleder, målskyttar och pepparkaksfrukost

Ett stort glas mjölk, nygräddade pepparkakor, en natts sömn och illusionen om att vara en vinnare igen gör underverk på humöret.

I jakten på information om krigsskadorna från gårdagen konstaterar jag att det är röntgen som gäller för Granström och Nordquist medan Kahnberg ordinerats vila.

Granström kan dom nog gipsa, skruva ihop eller på annat sätt reparera. Försök sedan hålla tillbaka honom. Jag säger lycka till. Nordquist har något mer känsliga handleder. Vi avvaktar alla röntgenbeskeden.

Kahnberg vilar sig i form. Det syns på en målskytt när han börjar komma i form och jag tycker mig se att det snart kommer att lossna för Kahnberg. Han hamnar mer rätt i anfallszon, han får målchanserna och han skapar dom. Snart sätter han några i ett svep och då kommer jag att luta mig tillbaka i stolen och göra precis som vanligt när Magnus spelar ishockey. Njuta.

Det är onekligen mindre plågsamt att vänta på besked från dom i vit rock efter att laget igår visat varandra - men viktigast av allt; Thomas Greiss - att man kan spela med en effektiv defensiv, göra dom enkla målen och som en konsekvens av det vinna matcher.

Får man ta en pepparkaka till frukost?

Hockeyfest?

En utöver det vanliga inramning på matchen gav förhoppning om en utöver det vanliga hockeymatch. Det blev det inte.

Brynäs borde ha vunnit, men när Frölunda tar ledningen i den tredje perioden är det inget snack om saken. Brynäs hade ingen sista växel, sista idé eller sista lösning på Frölundas försvar. Istället fick vi en lektion i hur en ledning kan kontrolleras till seger. Men det var den tredje perioden.

Innan dess borde Brynäs avgjort. Brynäs var bättre än Frölunda, men vad spelar det för roll när laget ger bort två mål i den första perioden. Ingen skugga på Kallios avslut, men vad hände före målet? Lägg till ett mål i baken med en man mer på banan och det blir svårt att vinna hockeymatcher.

Målvaktsbytet? Inget jag gillade när det skedde. Greiss får den offentliga skulden istället för en ursäkt för att han att blivit utlämnad av sina lagkamrater. Svedberg gör några riktigt bra räddningar när han kommer in, men den stora förklaringen - i mina ögon - är att laget hjälpte honom betydligt bättre än Greiss. Greiss såg det, vi andra såg det och Cz såg det. Ingen vidare signal till Greiss om ni frågar mig.

När jag letar fram det positiva är det helt omöjligt - och inget jag vill - att gå förbi Rödin, Järnkrok och Silfverberg. Rödin blir bara bättre och bättre. Järnkrok spelar + 3 och gör dom andra bättre. Silfverberg gör det jobb som leder till dom andras framgång. Imponerande var ordet jag sökte.

Jag gläds också med Andersén. Han gör idag ett mål som uppmärksammas. Niclas är en spelare som behövs i alla lag. Han ger och tar, kämpar och svettas, men får ytterst sällan någon uppmärksamhet. Därför är jag extra glad över att han i en nära fullsatt arena får motta folkets jubel. Det borde han få göra oftare.

Mitt minne kanske är svagt, men jag undrar om Brynäs vunnit någon gång Hockeyfesten arrangerats? Någon som minns? Om jag har rätt tycker jag Hockeyfesten ska förläggas till någon försäsongsmatch.

För säkerhets skull och för att mejlboxen inte ska fyllas med mejl om att jag inte gillar Hockeyfesten är det bäst att skriva att jag verkligen gillar den - men att jag är såväl skrockfull som ironisk. För min del får det vara Hockeyfesten varje match.

Ett välkommnande som dröjer

Hemmamatch mot Allmänna Idrottsklubben. Chocken från i tisdags har släppt och Dackells ursäkt till Greiss var på sin plats.

Historiska matcher kan man inte påverka, men däremot kommande. Därför förväntar jag mig Brynäs representationslag på isen idag och inte det lag som spelade matchen i Södertälje.

Det vore skönt om alla i laget ikväll visar alla tvivlare att SSK-matchen var en undantagsmatch.

Greiss fick ingen rolig debut. Han behöver spela några matcher för att komma in i laget och jag var säker på att lagkamraterna skulle spela för honom för att på så sätt hälsa honom välkommen till laget. Dom får göra det ikväll istället. Jag hoppas hemmapubliken också visar Thomas Greiss att han är välkommen till klubben.

Allmänna Idrottsklubben är ett lag jag har stor respekt för. AIK är inget lag kan jämföras med något annat. Det är en underdogråtta som känner att varje poäng är en framgång och där trycket kommer från spelarnas egen ambition och professionalitet. Sådana lag kan skrämma slag på vilket motstånd som helst - och det alla dagar i veckan. Men det är också ett lag som kan förlora mot alla lag i seriesystemet. Jag hoppas Brynäs visar att pastillen ligger rätt i munnen, att kaffet är nybryggt och att den tredje perioden blir en epilog som handlar om hur man kontrollerar en redan vunnen match. Det är vad jag hoppas.

Serielunk finns inte med i min SAOL

I morgon spelar representationslaget sin fjortonde match i årets seriespel. Under helgen som gått har jag fått höra kommentarer om serielunk. Jag förstår inte riktigt vad dom menar.

Ta matchen i morgon som ett exempel. Brynäs förlorade hemmamatchen mot SSK. Det skiljer just nu tre poäng mellan lagen. En seger för Brynäs och SSK måste vinna minst två matcher fler än vårt Brynäs för att vara före när seriespelet är avslutat.

Det är just den här typen av inbördes möten som avgör om det blir slutspel, golklubba eller matcher mot Örebro. Därför har jag ingen förståelse för dom som säger att det finns något som heter serielunk.

Granström är för övrigt tillbaka i laget. Jag kan sluta längta. Längst bak har vi en ny målvakt som tränat hela helgen medan dom nya lagkamraterna vilat upp sig.

Kom igen nu, Brynäs. Vinn i morgon och visa omgivningen att det inte finns något som heter serielunk. Det finns bara kamp, vilja, ambition och karaktär.

Det finns bara ishockey.

Tack Sundlöv

Många är trötta på mig. Jag vet det. Dom är trötta därför jag alltid har gillat Sportchefen. Många kastar galla över honom. Jag är inte en av dom. Tvärtom har jag stor respekt för en idrottsledare som bokstavligen andas Brynäs.

Från början var han en målvakt utöver det vanliga och därefter har han gång efter annan trollat med sina förutsättningar och skapat lag som gjort klart godkända resultat. Han har värvat spelare som Eero Somervuori, Lars Jonsson, Magnus Kahnberg, Pavel Brendl. Har har vågat leda en elitverksamhet där unga spelare inte bara fått några matcher på bänken i representationslaget. Tvärtom har han försvarat en satsning som andra idag slänger avundsjuka blickar på. Men det är inte därför jag vill lyfta honom ännu en gång.

Oktober och november är möjligen dom svåraste månaderna att hitta kvalificerade spelare till ett rimligt pris. Då kliver Sportchefen in i handlingarna och inte bara värvar en skicklig spelare, han gör det till ett rimligt pris. Sundlöv har visat hockeysverige att pengar är inte allt. Han har visat att man kan lösa utmaningar på andra sätt.

Är då Greiss rätt man i målet? Det återstår att se. Nu har Sportchefen gjort det han kan för att ge laget en förstärkning - och som han gjort det.

Jag har under dagen läst på, frågat runt och kollat statistik. Thomas Greiss är en bra målvakt. Nu ska det bara stämma med laget, coacher och inte minst viktigt; han ska trivas med staden Gävle.

Jag hoppas att alla som möter honom hälsar honom välkommen till Brynäs och Gävle. Jag gör det i alla fall, men framförallt sträcker jag fram näven till Sportchefen.

Bra jobbat, Sundlöv. Tack för att du gjort även den här värvningen möjlig.

Seger med en hockeymässig Lidnersk knäpp

Borde skriva något om att flest mål vinner och att elitidrotten inte alltid är logisk. Jag skippar det och konstaterar bara att Brynäs slår Skellefteå och att Mattias Ekholm fått någon sorts hockeymässig Lidnersk knäpp.

Han ser lika förvånad ut som oss andra varje gång han gör mål. Jag gillar Ekholm. Han har varit supporter till Brynäs och han ser ut att njuta av varje skär i vår tröja. Vi är många som drömt om det som unga killar, men vi är få som fått uppleva det.

Nu blev det i alla fall seger och jag är som vanligt nöjd med tre poäng - även om jag inte sagt något om det blivit ett annat poängmässigt utfall.

Brynäs har skaffat sig en ny målvakt. Det blev en tysk. Thomas Greiss heter han och han landar i Gävle under morgondagen. Jag hälsar honom välkommen och undrar vem som får lämna laget. Jag gissar att han heter Björn.